Barn- och utbildningsnämndens ordförande Roger Ekeroos (M) får antagligen kalla till ett extra möte i nämnden inom kort. (Ja, till med samma dag som denna text publicerades och BUN tänker överklaga Skolinspektionens beslut.) Skolinspektionen gav nämligen Uddevalla kommun bakläxa och myndigheten anser att Nordic International School ska få klartecken för att etablera sig i kommunen. En skola med kapacitet på omkring 500 elever ska kunna starta höstterminen 2022.
LÄS MER:Laddar för extramöte om friskoleetablering
Men Uddevalla kommun saknar inte platser för elever. Inte heller kommer det att saknas nya fräscha lokaler. Källdalsskolan som invigdes förra året har plats för 550 elever. Den nyrenoverade Ramnerödsskolan kommer att ha plats för 645 elever. Ramnerödsskolan kommer att ha kostat kommunen omkring 320 miljoner kronor.
”Med hänsyn till den överkapacitet i lokaler som redovisats i ett kortare femårsperspektiv sammantaget med lägre framtida elevvolymer, bedömer förvaltningen att en etablering kommer att leda till nedläggning av en eller flera kommunala grundskolor med stora merkostnader som följd.” skrev förvaltningen i våras när nämnden valde att avslå företaget Watma Educations (som driver NIS-skolorna) ansökan.
LÄS MER:Här är friskolan som vill öppna i Uddevalla
För kommunen skulle detta innebära att ”stora delar av arbetet med skolstrukturen kan komma att kullkastas med långtgående negativa effekter inom organisation, ekonomi samt kvalitet.” Denna analys delas också av den blocköverskridande majoriteten i Uddevalla.
Friskolereformen från 90-talet får nu kritik inte bara från vänsterhåll. Långt in i borgerliga led har en diskussion om friskolereformens baksidor påbörjats. Diskussionerna på den senaste centerstämman var ett sådant tecken i tiden.
LÄS MER:Skolinspektionen ger grönt ljus till ny friskola i Uddevalla
Även borgerliga lokala skolpolitiker ser att friskolors etableringar gör att de investeringar som man gjort i nya kommunala skolor hotas, som i exemplet Uddevalla. När kommunen står med nya tomma klassrum är det skattebetalarnas pengar som förslösas. Kommunerna kan inte kan vara flexibla från läsår till läsår. De måste göra de tunga investeringarna i skolor som ska hålla i 50 år eller helst ännu längre tid. Som Lärarförbundet har påpekat är kostnaderna i skolorna till större delen fasta och trögrörliga. Skolpengsmodellen där en friskola ska ha samma ersättning per elev som en kommunal kommer alltid att gynna friskolan.
Men det är inte bara bekymmer med kommunala budgetar. Det finns också problem med betygsinflation, köer och antagning på lika villkor samt inspektioner och tillsyn av friskolor, med mera. SVT-dokumentären ”De utvalda barnen” visade hur en friskola medvetet visade upp en falsk fasad för tjänstemän som kom på besök. Huvudmännen bakom muslimska Römosseskolan i Göteborg ”använder sig av systemet på ett maffialiknande sätt”, säger forskaren Magnus Norell till Göteborgs-Posten.
LÄS MER:Internationell friskola nobbas av Uddevalla kommun
I många europeiska länder är fristående aktörer en naturlig del av skolsystemet. Även där diskuteras för- och nackdelar med detta. (Se till exempel NRK:s rapportering om Gud Menighets friskola i Lofoten 25 november 2020.) Sverige förefaller dock ha en del unika problem som bör tas tag i.
Friskolereformen var viktig. Ett (i praktiken) statligt monopol upphävdes. Men även valfrihetsreformer ska ha som mål att verksamheter ska skötas bättre, billigare, rationellare och medföra bättre resultat. Det är bara att konstatera att nuvarande ordning inte medför att skattekronorna används på bästa sätt.
Det är därför hög tid för en reformering av friskolereformen. Förra årets utredning ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning” (SOU 2020:28) innehåller flera utmärkta förslag, exempelvis ett gemensamt skolval, administrerat av Skolverket. Valfriheten i utbildningssystemet bör värnas, men blir svår att försvara om man inte erkänner bristerna som behöver åtgärdas.
