KRÖNIKA • När månaden lider mot sitt slut betalar vi lojalt in trängselskatten. Det är bäst att inte missa inbetalningen eftersom straffavgiften är mycket hög oavsett hur liten summa man ska betala. Under tio års tid har jag och tusentals andra betalat in vår trängselskatt till Trafikverket. Den infördes för att medborgarna skulle vara med och finansiera Västlänken i Göteborg och för att bidra till minskad trafik, vilket den gjorde till en början. De slantar vi idag betalar för att finansiera Västlänken, gör däremot varken från eller till just nu. Kostnaderna för Västlänken har skenat och förefaller vara bortom kontroll.
Västlänken är den tågtunnel under Göteborg som ska rymma tre stationer och när den är färdig påverka trafiken positivt för en stor del av västregionen. Den är dock försenad med fyra till åtta år, budgeten har sedan länge svämmat över alla bräddar och pengarna är snart slut.
Trafikverkets regiondirektör meddelade för någon vecka sedan att myndigheten nu kommer att behöva ta pengar från andra projekt. Regiondirektören skriver i ett sms till Göteborgsposten: ”Den tillfälliga lösningen som kommer tillämpas innebär att medel som ännu inte avtalats inom Västsvenska paketet nu nyttjas i avvaktan på långsiktig hantering”. (GP 2023-11-25) Trafikverket låter meddela att det behövs nästan tre miljarder under nästa år, för att kunna fortsätta arbetet.
LÄS MER:Trafikverket vill styra om pengar till Västlänken – Göteborg säger nej
Arbetet måste naturligtvis fortsätta, eftersom halva staden idag är uppgrävd på olika sätt och lermassorna hålls på plats och stöttas av rejäla stålkonstruktioner. Dessa tre miljarder är dock delvis redan uppbokade för andra projekt nästa år, som bygget av exempelvis Slakthusmotet, Gamlestadstorget, Klarebergsmotet.
Att det ens är möjligt att låna pengar från andra projekt motsägs dock bestämt av den politiska ledningen i Göteborg och av styrgruppen för Västsvenska paketet – som hanterar övriga trafiklösningar. Trafikverkets regiondirektör skriver i ytterligare ett sms att ”vi har informerat om den tillfälliga hanteringen på dialog mellan parterna den 6 november. Ingen part motsatte sig denna hantering”. Men de övriga parterna känner sig alls inte informerade och det finns inga formella handlingar eller protokoll som kan bekräfta att Trafikverket har fått någon acceptans för hur finansieringen ska hanteras.
Man baxnar. Men framför allt ryser man: Tilltron till Trafikverket - som är en statlig myndighet med ett stort ansvar - falnar. Flagnar. Att påstå i ett sms att en hantering av den här magnituden skulle vara gällande, är minst sagt uppseendeväckande, kanske till och med rättsvidrigt med tanke på att det handlar om skattebetalarnas pengar.
LÄS MER:Förslaget: Låt kranskommunerna betala för Västlänken
För Trafikverkets del sträcker sig problemen långt bortom Västlänken i Göteborg. I Umeå finns Västra länken som står halvfärdig och avstannad sedan två år. För två månader sedan gled E6 vid Stenungsund isär efter ett lerskred – vilket i sin tur påverkar övriga vägar negativt. Att laga E6 har hög prioritet men ännu dröjer ens antydan till besked om hur lång tid reparationen kommer att ta. Eftersatt är även underhåll av landets järnvägar och många andra infrastrukturprojekt. Listan kan göra mycket lång. Den statliga myndigheten har uppenbara problem.
Men att förstatliga fler och fler områden i samhället är dock ett populärt politiskt förslag. Det finns en vurm för att staten och dess myndigheter på olika områden är lösningen på de flesta av välfärdens utmaningar. Allt från driften på landets järnvägar till skolan, vården och annan omsorg. Varifrån kommer de här idéerna? Jag tror att svaret är att det finns en nostalgisk dröm om att allt var bättre förr när det mesta drevs i offentlig regi, av staten eller kommunen. I vårt land finns en märklig övertro på statens förmåga att lösa alla samhällsproblem. Men det är uppenbart att stat och kommun långt ifrån alltid räcker till för att sköta välfärdssamhällets verksamheter. Ofta har myndigheter stora problem med att faktiskt hantera det som är statens kärnuppgifter, de som inte kan skötas av privata aktörer. Trafikverket är ett exempel. Andra exempel är Försäkringskassan som har problem med felaktiga utbetalningar och Polisen ligger efter på många områden.
Privata företag har respekt för sin budget, annars finns de inte kvar särskilt länge
Tron att förstatliganden av olika verksamheter skulle lösa samhällsutmaningar kommer ständigt på skam. Det är nödvändigt att det också finns andra aktörer inom skolan, vården och omsorgen. Privata företag har respekt för sin budget, annars finns de inte kvar särskilt länge. Men i stället för att lära av dem, reses politiska krav från både högern, mitten och vänstern på ”vinsttak” och övertagande av verksamheter som drivs i privat regi. Det är krav som blundar för att vinst är en spegling av ansvarsfullt företagande som skapar medel för investeringar och resurser för att möta sämre tider och framtida problem.
LÄS MER:Västlänken måste få mer pengar i början av nästa år
Men alla som suttit i en kommunal nämnd vet att där gäller ofta det omvända: Man vill inte att det ska vara pengar över vid budgetårets slut därför att då riskerar verksamheten lägre tilldelning nästa år. Kommunen tycks aldrig få pengarna att räcka till. Det sköts inte effektivt, helt enkelt, därför att det inte finns ekonomiska incitament att vara effektiv.
Hur det kommer att gå med Västlänken och E6:an mellan Oslo och Göteborg vet jag inte – det vet ingen. Det är bara att hoppas att Trafikverket som ansvarar för viktiga delar av samhällets infrastruktur får ökade resurser så att det blir klart nån gång.
Och vi medborgare fortsätter lojalt att betala in vår trängselskatt och andra skatter med förhoppningen att dessa slantar hanteras på bästa sätt. Just nu känner jag dessvärre ingen större tilltro till det. Jag hoppas innerligt att jag har fel.
Annika Westh är biträdande redaktör för Frisinnad Tidskrift, grundad av Waldemar Svensson i Ljungskile.
