På tisdagskvällen blev det klart: en uppgörelse om pensionerna mellan Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet säkrar Vänsterpartiets stöd för Magdalena Anderssons statsministerpost.
LÄS MER:V släpper fram Andersson som statsminister
Med den här uppgörelsen lyckas Magdalena Andersson med konststycket att hålla både Vänsterpartiet och Centerpartiet nöjda. Centerpartiet har redan fått igenom sina hjärtefrågor om skogsbruk och strandskydd. Vänsterpartiet har fått löfte om framtida propositioner om pensionerna. Alltså finns det förutsättningar för att C och V och säkerligen Amineh Kakabaveh släpper fram Magdalena Andersson klockan 09.00 på onsdag morgon. Vänsterpartiet har ju inte påverkat eller förändrat det som regeringen och Centerpartiet hittills gjort upp om. Men frågan är hur Centerpartiet tolkar Vänsterpartiets förhandlingar och politiska inflytande. Är detta för mycket för Centerpartiet att svälja? Det som hindrar Centerpartiet från att trycka rött är nog att ytterligare en regeringskris inte skulle vara populärt bland väljarna. Det insåg ju också Vänsterpartiet.
Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill inte göra förändringar som påverkar pensionssystemet och pensionsgruppens arbete. Det som regeringen och Vänsterpartiet är överens om är ”ett garantitillägg i bostadstillägget” vilket innebär att man ”utökar det befintliga konsumtionsstödet i bostadstillägget”. Detaljerna är inte klara men reglerna ska omfatta omkring 700 000 pensionärer som får upp till 1 000 kronor mer i månaden. Redan i augusti 2022 ska stödet betalas ut via skattekontot. Detta kostar omkring 7,5 miljarder kronor.
LÄS MER:Låt inte pensionerna bli en valfråga
Det finns flera problem med detta. För det första minskar skillnaden mellan de som har jobbat och inte har jobbat, det så kallade respektavståndet. För det andra innebär det att pensionerna nu blir politik i valrörelsen. Vårt pensionssystem har varit stabilt och långsiktigt hållbart på grund av den blocköverskridande pensionsgruppens arbete med att vårda systemet. Tack vare ekonomisk tillväxt har den absoluta fattigdomen bland pensionärer halverats på tio år, vilket påpekades på ledarplats tidigare i veckan. För det tredje innebär förslaget en låg träffsäkerhet. Det blir dyrt att smeta ut 7,5 miljarder på en så stor grupp av pensionärer. Tyvärr innebär uppgörelsen ett litet steg på vägen mot Vänsterpartiets mål: att spräcka pensionssystemet och pensionsgruppen.
Förutom det sakpolitiska innehållet finns det också en samsyn om hur Sverige ska bilda ett regeringsunderlag. Partierna skriver: ”För en stabil regeringsbildning behöver de partier som ingår i regeringsunderlaget som tolererar en statsminister ges möjlighet att förhandla med regeringen så att man når en helhet som alla parter kan acceptera. Ingången är att regeringen genom förhandlingar även behöver säkra stödet för budgetpropositionen i riksdagen.”
LÄS MER:Statsvetare: Två vinnare efter uppgörelsen
I praktiken kan detta innebära ett ökat tvång att en regering måste vara en majoritetsregering, i alla fall när det gäller att göra upp om statsbudgeten. Parallellerna finns i grannländerna Norge och Finland. Finland styrs av majoritetsregering med fem partier, Norge har en regering med två partier som bara behöver ett parti för få majoritet för budgeten.
Men Magdalena Andersson tog själv upp Danmark i intervjun i Aktuellt under tisdagskvällen. Där är situationen omvänd, en smal socialdemokratisk regering gör upp till höger och vänster. För Magdalena Andersson skulle detta nog vara på många sätt en enklare situation.
Men där är vi inte nu. I morgon måste Magdalena Andersson visa återigen hur Socialdemokraterna kan göra nästan vad som helst för att bli kvar vid regeringsmakten. Troligen lyckas hon.
