STOCKHOLM 20150325Finansminister Magdalena Andersson (S) och statsminister Stefan Löfven (S) besöker en byggarbetsplats på Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.Foto: Henrik Montgomery / TT / kod:10060
Gäst hos verkligheten. Statsminister Stefan Löfven (S) lovade att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet till 2020, men idag befinner vi oss på plats 23. Bild: HENRIK MONTGOMERY / TT

Underkänt i jobbpolitiken, Löfven

Den kraftiga ökningen av långtidsarbetslösa utgör ett stort orosmoln i svensk ekonomi.

ANNONS

Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos väntas drygt 430 000 personer vara inskrivna som arbetslösa. Samtidigt som vaccineringen har tagit fart på allvar och vi ser ljuset i slutet av pandemitunneln, behöver vi fokusera på hur vi på bästa sätt kan möta den allvarliga arbetslöshetskrisen.

Många kommer nog ihåg statsminister Stefan Löfvens (S) löfte om jobben under valrörelsen 2014. Det var en ambitiös utfästelse: Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Efter fjolårets bokslut kunde man konstatera att löftet var långt ifrån att infrias. Sveriges placering dalade nämligen ner till plats 23 av EU:s 27 medlemsländer. Sedan pandemin blev ett faktum har arbetslösheten dessutom ökat mer i Sverige jämfört med våra respektive grannländer.

ANNONS

En lågkonjunktur påverkar olika grupper på olika vis. Enligt en ny rapport av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), tyder mycket på att personer utan gymnasieutbildning och personer födda utanför Norden har drabbats hårdare av ekonomiska kriser.

Det skulle vara förvånande om så inte vore fallet även under nuvarande arbetslöshetskris. I synnerhet eftersom det rör sig om två grupper som utgjorde en stor andel av de arbetslösa innan pandemin slog till, och som har en relativt svag ställning på arbetsmarknaden.

Den kraftiga ökningen av långtidsarbetslösa utgör ett stort orosmoln i svensk ekonomi. Det finns en överhängande risk att de som står allra längst ifrån arbetsmarknaden förskjuts ännu längre bort och förpassas till ett liv i utanförskap. Utan en möjlighet till varken arbete eller friheten som kommer med att stå på egna ekonomiska ben.

För att förhindra att den rekordhöga arbetslösheten biter sig fast, måste man öka drivkrafterna till att arbeta. Regeringen bör därför säkerställa att den tillfälliga höjningen av a-kassan blir just tillfällig. Men framför allt måste man förbättra förutsättningarna för växande företag – som ser till att jobb skapas och att resurser dagligen tickar in till vår gemensamma välfärd.

Bortsett från klatschiga rubriker om att Löfven ska utse en industrikansler och tillsätta ett nationellt innovationsråd, tycks regeringen sakna idéer för hur fler ska gå från bidrag till arbete. Sett till den större bilden finns det potential för stora statsfinansiella vinster med en mer träffsäker jobbpolitik, förutom de uppenbara vinsterna för individen och samhället i stort. När en person går från att bli försörjd till att försörja sig själv med en månadslön på 22 000 kronor, uppgår vinsten för staten till ungefär 25 000 kronor.

ANNONS

Som statsminister har Stefan Löfven, med sin långa och förtjänstfulla bakgrund inom fackförbundet IF Metall, haft hedervärda intentioner för de svenska jobben. Men vad är goda intentioner värda när vi år ut och år in har fått se Socialdemokraternas jobbpolitik misslyckas, och till slut leda till att vi i dag har EU:s fjärde högsta arbetslöshet?

När man ska sammanfatta räkenskapsåren efter snart två mandatperioder vid makten är det således svårt att inte summera det som ett jobbfiasko för Socialdemokraterna. Utvärdera mig på jobben, sade statsministern i valet 2014. Så lär det bli i nästa val.