STOCKHOLM 20191212Elev sitter i skolbänk i klassrum och pluggarFoto Henrik Montgomery / TT kod 10060
Svårt att förstå. Det nuvarande betygssystemet ställer orimliga krav för högsta betyg, något som snart ska ändras. Bild: Henrik Montgomery/TT

Varför kräver vi att barn ska resonera på forskarnivå?

Det är dags överväga en mer djupgående reform av betygssystemet.

ANNONS

För ett par veckor sedan damp betygen ned i brevlådan. För vissa barn var de ett glädjebesked. För andra inleddes sommarlovet med känslan av misslyckande. Vissa föräldrar upplever också att de betyg deras barn får inte hänger ihop med hur de sett att barnet presterat. Det betyder dock inte att betygen är fel. En stor del av de som är föräldrar idag gick i skolan när lärare satte ämnesbetyg utifrån en sammanvägd, kompensatorisk, avvägning. En elev som nästan alltid presterade på topp men som var lite svagare i någon enstaka del kunde fortfarande få ett högt betyg.

Så är det inte längre. Lärarna arbetar med statiska matriser där de bockar av varje moment och ett barn som skrivit A på varje prov och inlämningsuppgift kan fortfarande få ett D om han eller hon tycker att det är jobbigt att stå framför klassen och hålla föredrag. Eleverna bedöms konsekvent efter sin sämsta prestation. Att lära in all fakta och att svara rätt räcker inte heller. För att få bra betyg måste barnen redan i 13-årsåldern kunna föra långa analyserande resonemang på en nivå som i de flesta skulle säga hör hemma på universitetet. När Stefan Sellbjer, docent i pedagogik på Linnéuniversitetet, för ett par år sedan gjorde ett blindtest där han lät 33 professorer rangordna kunskapskraven i grundskolan och gymnasiet och på olika nivåer inom högskolan, för att sedan placera kriterierna på rätt akademisk nivå blev resultatet hårresande. De flesta placerade grundskolans krav på forskarnivå.

ANNONS

Ännu märkligare är att de närmast bisarra kraven på analys och avancerade resonemang inte bara finns inom de teoretiska ämnena, utan även har letat sig in i skolans praktiska delar. Ett barn som hade svårt för att skriva långa, resonerande texter i samhällskunskap kunde förr tillåtas att briljera på slöjden eller i idrotten. Inte längre. I ämnet slöjd räcker det numer inte med kreativitet och hantverksskicklighet. Barnet måste bland annat också kunna "tolka slöjdföremåls uttryck och föra välutvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer" och "utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter välja ett tillvägagångssätt och ge välutvecklade motiveringar till sina val".

Det är nu tio år sedan ämnes- och kursplanerna i Lgr 11 infördes. Sedan dess har kritiken återkommande varit hård. Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet resulterade därför bland annat i en utredning om ämnesbetyg, och ett uppdrag till Skolverket om en revidering av kursplanerna och kunskapskraven. I grundskolan börjar de nya kursplanerna gälla från hösten 2022.

När betygsutredningens förslag kan genomföras är inte klart, men förslagen är bra. Förhoppningsvis leder nyordningen till rimligare krav på vad barn bör klara av i förhållande till ålder och utvecklingsnivå. Om inte är det dags överväga en mer djupgående reform. Vi kan inte fortsätta med kursplaner och ett betygssystem som både lärare, elever och föräldrar upplever som svårbegripligt och orättvist, och som ger lägre betyg till barn för att de inte redan i årskurs 7 för resonemang på forskarnivå.

ANNONS