KRÖNIKA • Sverige har formats av sina folkrörelser. Det var: frikyrkor, nykterhetsrörelse, fackföreningar, för kvinnors rösträtt, bonde- och konsumentkooperation, hantverksförbund och egnahems- och hyresgästföreningar, bildningsförbund för kultur.
Idrotten blev en massrörelse, inte minst fotbollen. Tanken var ungefär, varje by varje stadsdel sin fotbollsklubb. Tillsammans blev folkrörelserna en skola i demokrati. Många fostrade i folkrörelserna valdes till fullmäktige och riksdag. Många av folkrörelserna har numera drabbats av minskande aktivitet och sjunkande medlemsantal.
Hembygdsrörelsen samlar fortfarande många
En rörelse som fortfarande samlar många är hembygdsrörelsen. En av Sveriges största med cirka en halv miljon medlemmar. Bara i Bohuslän finns 81 föreningar. Jag besökte nyligen Stångenäs Hembygdsförening. Det var årsmöte i Brastad folkets hus. En vardag samlades runt 100 medlemmar. Det är inte många föreningar som kan samla så många till årsmöte.
Jag tror det beror på att hembygden betyder mycket för många. Det handlar om att känna sina rötter, uppväxt och vilja att ge tillbaka till kommande generationer. Den melodi som legat längst på svensktoppen är också Mando Dias tonsättning av Frödings dikt ”Strövtåg i hembygden.
Känslan för hembygden är stark. Den är också lokal. Man försöker inte breda ut den till andra bygder. Ett problem kan dock vara att fokus på gångna tider blir begränsande mot det nya. Men just detta kan vändas till sin fördel.
Många saknar sin hembygd
Sverige har tagit emot många nya svenskar under senare decennier. Många av dom har haft svårt att förstå det nya samhälle de skall leva i. Sverige har många outsagda regler som kan vara svåra att förstå. Problemet har skildrats i boken ”Sverige vänner- hur jag försökte bli svenskast på Tjörn” av Arash Sanari.
Många nya svenskarna bär också ofta med sig en saknad över sin hembygd. Min far var född i Dalarna och när jag var liten minns jag träffarna i Uddevalla med föreningen Dalagille. Det är naturligt att vilja vårda sin bakgrund.
Kanske kunde hembygdsföreningarna bli en bro mellan gamla och nya svenskar. Få vet så mycket om svenska traditioner och lokal historia som hembygdsföreningarna. Det finns säkert också mycket gemensamt som skulle komma fram vid sådan möten. De som känner huvudduken från Iran skulle säkert känna igen den gamla svarta Schartauanska schalen i Bohuslän.
Bengaler borde inte förekomma
En annan i högsta grad levande folkrörelse är fotbollen. Förbundet räknar ca 1 miljon medlemmar, varav hälften aktiva. För många väntar snart något av årets största händelse, som Nisse Hellbergs beskriver det i låten, ”doften av läder”.
Ett problem i elitfotbollen är dock huliganerna och så kallade Ultras som förstör så mycket. Familjer ska inte behövs vara rädda för att gå på fotboll. Här måste förbund, klubbar och ordningsmakt skapa en trygg miljö på läktarna under kommande säsong. Skador på plan är trist, att bli skadad på läktaren av bengaler och annat får inte hända.
Oddevold spelar hemma den 8 april
I Bohuslän tar Oddevold plats igen i det nationella systemet, Superettan. Första matchen hemma på nya Rimnersvallen, blir måndagen den 8 april. Vi är många som hoppas på en seger och en öppning värdig en klubb som vill säga: en stad, en klubb.
Med det sagt, också en hyllning till alla ledare i alla klubbar som gör stora insatser för ett bättre Bohuslän. Få gör så mycket, för integration som fotbollen. En fotbollsträning med dess regler är ofta en bra förutsättning för att klara skolan bättre. Få gör så mycket för att fostra unga tjejer och killar i demokrati och att sätta laget före jaget.
