Vi måste kunna lita på Brå

Regeringen måste rimligen bestämma sig om Brottsförebyggande Rådets framtida roll

ANNONS

När Brottsförebyggande rådet släpper rapporter sätter det avtryck. Politiker gör utspel, forskare uttalar sig och inte minst blir de mest centrala slutsatserna flitiga snackisar under ett och annat fikasamtal. Resultaten påverkar helt enkelt världsbilden hos både politiker och medborgare. Därför är de uppgifter om politiska påtryckningar – för att få till friseringar av verkligheten – som framkommer i en ny studie från Linköpings universitet oerhört allvarliga.

Brå:s uppdrag är inte direkt modest: “Brå verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsbekämpning och brottsförebyggande arbete”, förklaras på myndighetens hemsida. I och med betoningen på fakta och kunskap borde det vara underförstått att saklighet, snarare än politiska hänsynstaganden, ska vara en självklarhet i myndighetens arbete. Men i den aktuella forskningsstudien “Går det att lita på Brå?” framträder en betydligt mer nedslående bild.

ANNONS

I studien, som forskare vid Linköpings universitet tagit fram, har intervjuer gjorts med nuvarande och tidigare Brå-anställda, samt före detta generaldirektörer, justitieministrar och rikspolischefer. Slutsatserna är bland annat att en tystnadskultur råder på myndigheten och att ett nära band till Polismyndigheten “kan vara ett skäl till att Brås kritik vanligen uttrycks på ett försiktigt sätt”. Särskilt allvarligt är dock tecknen på att uppgifter som presenteras av Brå kan vara ideologiskt färgade: “risken för snedvridning är särskilt hög för forskningsstudier som är politiskt känsliga eller som starkt går emot agenda och föreställningar hos en beställare”. För att bara nämna ett av flera hårresande exempel talar en anonym anställd om hur hen – uppkallad till regeringskansliet – fick direktiv om att “rätta” en rapport, vilket också ska ha haft effekt på innehållet.

Det inflytande som Brå:s material kan ha ska inte underskattas. Uppgifterna och analyserna som myndigheten ger ut blir utan tvekan verktyg i samhällsdebatten. I förlängningen kan innehållet påverka vilka lagar som stiftas och hur dessa utformas. Regeringen måste rimligen bestämma sig för om Brå ska vara ett oberoende forsknings- och analysinstitut – eller en politiskt styrd förvaltningsmyndighet bland andra. Dagens konstruktion, där man i praktiken förväntas vara både och, verkar inte vara vidare lyckad.

ANNONS

ANNONS