Vilken skatt höjer regeringen nästa gång?

Joakim Broman: Istället för att beskatta arbete, sparande och företagande borde vi i större utsträckning beskatta konsumtion.

ANNONS

Socialdemokraterna vill höja skatten på kapitalinkomster, meddelade statsminister Stefan Löfven (S) i SVT:s partiledarutfrågning (21/8). Finansminister Magdalena Andersson (S) instämde någon dag senare (Expressen 23/8), men pratade mest om vilka skatter som inte ska höjas: “Vi pratar inte om en förmögenhetskatt, inte om en arvs- och gåvoskatt och inte om en fastighetsskatt eller en reavinstskatt.”

Det kan förstås bli en (inte så) festlig gissningslek: snurra på skattetombolan och se var pilen landar. Blir det höjd skatt på aktieutdelning eller på investeringssparkonton? Högre bolagsskatt eller skatt på uthyrning av bostad?

Socialdemokraternas oklara utspel ska ses i sammanhanget av en kapitalbeskattning som redan idag är snårig och ineffektiv. I rapporten “Kapitalbeskattningens förutsättningar” från tankesmedjan SNS konstateras att skattesatserna varierar från 11 till över 40 procent beroende på tillgångsslag, vilket både skapar orättvisa och stora möjligheter till skatteplanering för de med mest resurser. Fastigheter beskattas olika beroende på om det är en villa eller en bostadsrätt. Den “löpande” fastighetsskatten (som kallas fastighetsavgift) är för låg – näst lägst i hela OECD – samtidigt som reavinstskatten vid försäljning är för hög, och kompletterad med en stämpelskatt som minskar rörligheten på bostadsmarknaden ännu mer.

ANNONS

Som Jacob Lundberg, chefsekonom på tankesmedjan Timbro, skriver i sin rapport “Sänkt kapitalskatt” gör också beskattningen att det blir mindre lönsamt att spara, och att avkastningen på innovationer och entreprenörskap minskar.

Det borde tvärtom vara gynnat både med sparande, företagande och entreprenörskap. De flesta kan nog också ställa upp på att vissa grupper inte borde gynnas för att de äger en viss sorts kapital, eller en viss mängd.

Slutsatsen av dessa principer är att kapitalskatterna i stort både måste sänkas och omformas. Samtidigt har Sverige världens högsta marginalskatter, och bland världens högsta skatter på arbete. Klarar statsbudgeten av en sänkning av dessa, samtidigt som intäkterna från kapitalbeskattningen minskar?

Svaret är ja. Istället för att beskatta arbete, sparande och företagande borde vi i större utsträckning beskatta konsumtion. Det kan ske genom att införa enhetlig moms på alla varor och tjänster. De höjningar av exempelvis matmomsen som det innebär kompenseras genom sänkt skatt på arbete och pension.

Som rapporten “Momsens skattebas och skattesatser” från Svenskt Näringsliv visar finns det också en mängd varor och tjänster som idag är momsbefriade, exempelvis fastigheter, banktjänster och kultur. Att momsbelägga dessa skulle ge ytterligare 60 miljarder till statskassan – lika mycket som enhetsmomsen – och möjliggöra stora skattesänkningar på arbete och kapital.

ANNONS

Även om det råder oenighet kring skattenivåerna mellan blocken bör denna inriktning kunna samla brett stöd i en stor skattereform. Kanske skulle det också innebära ett skattesystem där finansministern inte kan dölja vilken skatt hon vill höja.

Länkar:

Utfrågningen av Löfven:

https://www.svtplay.se/video/18801718/val-2018-utfragningen/val-2018-utfragningen-21-aug-20-00

Andersson:

https://www.expressen.se/dinapengar/har-vill-s-hoja-skatterna-med-fem-miljarder-kronor/

Lundberg:

https://timbro.se/skatter/kapital/

Svenskt Näringsliv:

https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rapporter/momsens_skattebaspdf_666564.html/BINARY/Momsens_skattebas.pdf