Lag och ordning har seglat upp som viktigaste frågan för väljarna inför EU-valet, det visar en färsk mätning av Demoskop. Orsaken tros vara en rad uppmärksammade våldsdåd som har väckt reaktioner i hela landet. När trygghet och säkerhet diskuteras är det lätt hänt att fokus hamnar på våldsmonopolets resurser och krav på straffskärpningar. Perspektivet behöver emellertid vidgas och inlemma frågeställningar om vilka konkreta metoder som kan få dömda att bli mindre våldsbenägna.
Därför borde också resultatet av svensk forskning publicerad i majnumret av den vetenskskapliga tidskriften Psychiatry Research få betydligt större uppmärksamhet. En ny studie visar att utövande av yoga inom rättspsykiatrin kan ha betydande fördelar för intagna med allvarliga psykiatriska störningar. Det är en slutsats från en världsunik forskningsstudie som leds av Nóra Kerekes, professor inom medicinsk vetenskap med inriktning psykiatri, vid Högskolan Väst.
Tolv kliniker i Sverige medverkar i studien där patienter frivilligt under tio veckor deltar i två yogapass i veckan. Upplevelserna hos deltagarna jämfördes före och efter studien med en kontrollgrupp bestående av intagna som inte deltar i yogaprogrammet. Under studiens gång observerades förändringar i gruppernas mental hälsa, känslotillstånd, antisociala och aggressiva beteenden, sug efter substanser och förmåga att kontrollera sitt beteende och emotionella reaktioner. Yogagruppen uppvisar minskningar av negativa känslotillstånd, ångest, paranoida föreställningar, fientlighet och psykisk lidande. Dessa resultat syntes inte i kontrollgruppen som utförde andra former av fysiska aktiviteter. Dessutom utmärktes yogagruppen av stärkt självkontroll och ansvarstagande.
Liknande resultat fick professor Nóra Kerekes när hon för några år sedan studerade yogans effekter på manliga intagna i Kriminalvården. De interner som, inom studien, utövat yoga uppvisade ökad förmåga till känsloreglering och större ansvarsfullhet. Studien tyder på att regelbunden yoga kan påverka karaktärsmognad på ett positivt sätt.
Yogan som tillämpas är lugn och traumaanpassad. Det är nämligen inte ovanligt att fängelsedömda, som en konsekvens av sin livsstil, lider av posttraumatiskt stressyndrom och en majoritet av patienterna inom rättspsykiatrin har utsatts för upprepade traumatiska händelser sedan barnsben. Behovet av redskap för att kunna varva ner och närma sig känslor är med andra ord stort, vilket yogan erbjuder. Avslappning kan i sin tur underlätta psykologiska vårdinsatser med målet att förändra beteenden. Yogapassen innebär även en gemenskap i stillhet som kan skänka de dömda en ny existentiell dimension i livet.
Kriminalitet kostar samhället enorma belopp och orsakar lidande som inte har någon prislapp. Enbart yoga är givetvis inte silverkulan mot brottsutvecklingen och metoden fungerar knappast för alla dömda men forskningsresultaten från Högskolan Väst förtjänar att tas på allvar. Om fler frihetsberövade utbildats i yoga utrustas de med impulsreglerande verktyg som kan bidra till ökad trygghet. För även om straffen skärps och fler döms är det ett faktum att de flesta intagna kommer ut i samhället igen – förr eller senare.
