Klimatomställning går hand i hand med ekonomisk tillväxt marknadsekonomi, tvärtemot vad många miljöaktivister tror.  Bild: Olivier Matthys
Klimatomställning går hand i hand med ekonomisk tillväxt marknadsekonomi, tvärtemot vad många miljöaktivister tror. Bild: Olivier Matthys

Förneka inte länder tillväxt och utveckling

Utsläppen kan minska och tillväxten kan öka, visar Sveriges erfarenhet.

Världen står inför stora problem som härrör från mänsklig påverkan på klimatet. Den inslagna utvecklingen av globala växthusgasutsläpp kommer med all sannolikhet att orsaka mänsklig tragedi och katastrof om den inte avvärjs inom ganska kort tid.

Lösningen på problemet menar klimatpolitiska profiler som Greta Thunberg och författaren Naomi Klein är att stoppa den ekonomiska utvecklingen och den globala kapitalismen, som enligt dessa inte är förenlig med en hållbar framtid. Det materiella välståndet och tillväxten behöver med nödvändighet koldioxid och exploatering av jordens ändliga resurser för att kunna fortskrida, påstås det. Liknande föreställningar finns även representerade i den svenska regeringen, främst från miljöpartistiskt håll.

Men i en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio i veckan visar forskarna Johan Grafström, Christian Sandström och Henrik Wieslander att detta inte stämmer. Mellan 1990 och 2018 har Sveriges BNP nära fördubblats – samtidigt som koldioxidutsläppen har minskat med 27 procent. Vattenanvändningen har per capita minskat med 15 procent per capita trots ökad produktion i både industri och jordbruk. Samtidigt har användandet av jordbruksmark minskat sedan 1950-talet, medan skörden i genomsnitt är 47 procent större per hektar 2017 jämfört med 1965.

Klimataktivisterna som tror att tillväxt med nödvändighet genererar ett större resursutnyttjande och större koldioxidutsläpp gör felet att de endimensionellt tänker på tillväxt i termer av hur mycket resurser som förbrukas, medan tillväxten på senare år egentligen kommit från ett förbättrat humankapital och en bättre förståelse kring hur vi tar till vara på resurserna – genom innovationer som frigör enorma ekonomiska värden.

I ett enkelt exempel kan vi ta smartphonen. Dess utsläpp på en nästintill koldioxidneutral elmarknad som Sveriges är marginellt jämfört med det som utgjorde smartphonen för 30-40 år sen, exempelvis kartor, spel, klockor, uppslagsverk, adressböcker, skivspelare och mycket mer.

Tillverkningen av dessa produkter hade för bara några decennier sedan orsakat tonvis med utsläpp. Samtidigt är smartphonen billigare och kommer fler till del. Så skapas tillväxt samtidigt som utsläppen minskar – och det är precis vad som har hänt i Sverige och i stora delar av övriga världen. Mänskliga idéer och inte större exploatering av naturens resurser ligger bakom.

Alla ekonomier genomgår under sin industrialisering en “smutsig” period där utsläppen ökar – vilket är det som sker i Kina, Indien och stora delar av Afrika. Att detta hanteras på rätt sätt och att omvärlden gör vad som står i dess makt för att underlätta omställningen är förstås helt avgörande, men att förneka länderna tillväxt och utveckling skulle sannolikt få värre konsekvenser än den globala uppvärmningen i sig. Inte minst därför att de katastrofer som den globala uppvärmningen slår hårdare mot länder som är ekonomiskt underutvecklade.

Men så småningom – som vi vet – kommer tillväxten att kunna fortsätta samtidigt som utsläppen rör sig nedåt. Det bör inte världssamfundet stå i vägen för.