Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

I årets Fiskguide får garnfiskad makrill på Nordostatlanten rött ljus och har dessutom förlorat sin MSC-certifiering. Norska räkfisket får också rött ljus på grund av dumpningen. EU:s mål är hållbara fiskbestånd 2020. Bild: TT

All certifiering för makrill indragen

Makrillbestånden har överfiskats och nu dras alla certifieringar in på Nordostatlanten. Även räkor från södra Norge får rött ljus i årets Fiskguide. Orsak: Fiskebåtarna dumpar mer än forskarna tidigare har känt till.

WWF:s röda ljus för fisk och skaldjur ger en ögonblicksbild ur verkligheten. Att hamna där är inte detsamma som att rödlistas av Artdatabanken när en art officiellt är på väg att bli utrotningshotad.

Kan du vidareutveckla det?

– I vår bedömning tittar vi på tre huvudkriterier: fiskbeståndens status, fiskets påverkan på ekosystemet och förvaltningen. Rödlistningen bedömer risker för om arten kommer att dö ut, med fokus på bestånden. Vi tar in flera aspekter, förklarar Karin Glaumann som är sakkunnig på fisk och marknad på Världsnaturfonden WWF, Sverige.

Hjälp till hållbara fiskval

Fiskguiden är till hjälp för att göra hållbara val. Sjömat som fått rött ljus rekommenderas konsumenterna att låta bli att äta. Grönt betyder ”ät gärna” och gult betyder ”var försiktig”.

Signalsystemet ska hjälpa bland andra konsumenterna att välja rätt fisk utifrån hållbarhetskrav.. Bild: WWF

Trots att allt fler fiskar miljömärks och får grönt ljus i Fiskguiden 2019 går trenden ner för fyra av tio bland våra vanliga fiskarter och skaldjur.

Vad betyder det att trenden går ner?

– Det betyder att fler får ett sämre ljus än förra året. Exempelvis att en fisk går från gult ljus till rött som makrill som fiskas med garn i Nordostatlanten.

Garnfisket av makrill på Nordostatlanten hamnar på rött ljus och har dessutom förlorat sin MSC-certifiering. Vad har hänt?

– Framförallt är orsaken att bestånden överfiskas. Det är viktigt att få ordning på förvaltningen och att fisket sker enligt de vetenskapliga råden, för att få en återhämtning i bestånden.

Makrill fiskad med handlina i nordöstra Atlanten har däremot grönt ljus i guiden. Men det låter inte som om den metoden kan ge stora fångster som landar i svenska fiskdiskar.

– Vi har inte försäljningsstatistiken på fångstmetoderna. Vi hoppas att makrillfisket kan återfå sin certifiering, men får man inte bukt med överfisket kommer det att finnas begränsat med gröna alternativ på marknaden, även om det kan finnas fryst MSC-makrill i lager under en period som fiskats innan certifieringen drogs in, säger Karin Glaumann.

Hur är det med makrillfiske till husbehov, som inte är ovanligt på Västkusten?

– Pilkning är liksom handlina en skonsam fiskemetod. Sker det i begränsad omfattning kan det därför ges samma bedömning. Det man kan komma ihåg är att man ändå fiskar på samma bestånd som nu visar en nedåtgående trend.

Nyheter i Fiskguiden 2019 (Källa WWF):

Scomber scombrus

Rött ljus om den är fiskad med garn i nordöstra Atlanten. Alla MSC-certifieringar har dragits in. Rött ljus om fångad i östra Atlanten eller i Medelhavet.
(Fortsatt gult ljus om fiskad med trål eller ringnot i nordöstra samt för nordvästra Atlanten och grönt ljus om fiskad med handlina i nordöstra Atlanten.)

Pandalus borealis

Gult ljus om fiskade i Barents hav, Norska havet eller utanför Grönland, Island eller Kanada. Rött ljus för övriga fisket och fångstområden.
(Fortsatt grönt ljus för MSC- och Kravcertifierad räka.)

Pleuronectes platessa

Rött ljus för trålad rödspätta från Östersjön. Grönt ljus om fiskad med snurrevad i Skagerrak, Kattegatt eller Nordsjön. Gult ljus om fiskad med garn i Östersjön, fångad i Norska havet eller utanför Island samt för rödspätta fiskad med skotsk snurrevad i Skagerrak, Kattegatt eller Nordsjön. Gult ljus om fiskad med garn i Östersjön, fångad i Norska havet eller utanför Island samt för rödspätta fiskad med skotsk snurrevad i Skagerrak, Kattegatt eller Nordsjön.
(Fortsatt rött ljus om trålad i nordöstra Atlanten samt grönt ljus om MSC-certifierad eller fångad med garn i Skagerrak, Kattegatt eller Nordsjön.)

Pollachius virens

Grönt ljus om fångad med långlina eller garn utanför Island eller om fångad med ringnot i Barents Hav eller i norska vatten. Gult ljus om fiskad med trål i Norska havet (flyttas från rött till gult ljus). Gult ljus om fångad med trål utanför Island, Färöarna eller i Barents hav.
(Fortsatt rött ljus om trålad i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön eller nordöstra Atlanten och grönt ljus om MSC- eller Kravcertifierad.)

Clupea harengus

Gult ljus om fiskad med trål utanför Irland, Skottland, i Keltiska havet och Engelska kanalen. Gult ljus även för den vårlekande sillen från Skagerrak, från Kattegatt till Västra Östersjön, då beståndet är svagt.
(Fortsatt gult ljus för sill/strömming om fångad i Bottenviken med garn eller med ringnot i nordvästra Atlanten, Kanada. Grönt ljus om MSC- eller Kravcertifierad. Fortsatt grönt ljus även för sill fiskad i östra Östersjön samt generellt för sill från nordöstra Atlanten och nordvästra Atlanten.)

Gadus morhua

Gult ljus om den är fiskad med garn och lina i Barents hav, Arktiska havet, Norska havet och vid Svalbard (Spetsbergen, Björnön).
(Fortsatt rött ljus generellt om fångad i nordöstra eller nordvästra Atlanten samt för all östersjötorsk och norsk kusttorsk, gult ljus om fiskad med garn i Skagerrak och Kattegatt och grönt ljus för MSC- och Kravmärkt torsk.)

Generellt är ändå utvecklingen positiv. Sedan år 2000 har andelen överfiskade bestånd gått ner i EU:s fiskevatten. I Nordostatlanten har de minskat från 70 till 40 procent de senaste tio åren.

– Men vi ser att den positiva utvecklingen har planat ut där nu, betonar Karin Glaumann.

Fortfarande överfiskas 90 procent av bestånden i Medelhavet och 50 procent i Östersjön. Överfiskning utgår från ett referensvärde som EU-länderna är överens om, hur mycket man kan fiska utan att återväxten påverkas negativt.

Olagligt att dumpa fisk med fångstkvot

Det är olagligt med utkast inom EU, det vill säga stopp för att dumpa fisk i havet. All fisk som har fångstkvot ska landas.

Vad beror det på att överfiskningen fortsätter?

– Bristande politisk vilja, att man inte tagit frågan på allvar. Vi har en gemensam EU-politik som är implementerad sedan 2014. Men medlemsstaterna har inte vidtagit de åtgärder som behövs för att leva upp till den gemensamma fiskeripolitiken.

Vad borde de göra?

– Till att börja med se till att de vetenskapliga rekommendationerna i fiskekvoterna följs, det är en grundläggande sak.

Med tanke på att EU:s mål om hållbara fiskbestånd är satt till 2020, hur bråttom är det?

– Man måste växla upp arbetet nu. Fiskerikontrollen måste förbättras. I Sverige görs 30 000 fisketurer och bara en procent kontrolleras. Det sker ute till havs av Kustbevakningen som arbetar utifrån en riskbaserad strategi. Man kan förbättra kontrollen med kamera ombord på fiskebåtarna. Vi måste också skydda vissa miljöer som fisken är beroende av, artrika habitat, genom att införa fiskerestriktioner för att skydda dessa miljöer och vissa områden där fiskarna leker, fortplantar sig, och även deras uppväxtområden. Det behövs också fler skyddade områden längre ut till havs, som är tillräckligt stora för att ha en effekt på bestånden, säger Karin Glaumann.

Vad kan du säga om dumpningen av räkor i Norska rännan? Varför går fisket där i fel riktning?

– Norge har försökt förbättra sin fiskerikontroll och med bättre data har man kunnat visa att utkastet från norska fisket är större än forskarna tidigare känt till. Det kan absolut ha pågått även tidigare.

Nordhavsräkorna från södra Norge får alltså rött ljus i årets upplaga av Fiskguiden. Räkan har rött ljus överallt utom i Barents hav och vid Grönland och Island som får gult.

De färska räkor som vi kan köpa ute i butikerna, kan man riskera att handla räkor som fått rött ljus av WWF?

– Nej. Det mesta är ju i dagsläget MSC-certifierat som säljs på svensk marknad. Det viktiga är att vara noggrann som konsument och välja MSC eller Krav. Den största andelen som konsumeras i Sverige är certifierade räkor från Grönland och Barents hav och Island, säger Karin Glaumann på WWF.

Fortsatt rött ljus gäller för räkor fångade på svenskt eller danskt vatten, om de inte är MSC- eller Kravmärkta – då är det grönt ljus.

70 procent av den sjömat vi äter i Sverige är importerad. 90 procent av den importerade fisken kommer från Norge, Danmark och Kina.

Vi äter i tur och ordning mest av lax, sill/strömming, torsk och räkor. Lax dominerar och av de två sistnämnda äter vi ungefär lika mycket.

Hjälp till hållbara fiskval

Fiskguiden har getts ut sedan 2002, och successivt utökats med fler och fler arter.

Guiden är ett samarbete mellan WWF i 25 länder. bland andra deltar Danmark, Norge, Finland, Sverige, Polen, Tyskland, Österrike och Holland.

Årets upplaga omfattar drygt 80 av de vanligaste fisk- och skaldjursarterna på den svenska marknaden.

WWF bedömer de vildfångade arterna efter tre kriterier. De handlar om hur bestånden mår, om förvaltningen och kontroll är effektiv, och om vilka effekter fisket har på ekosystemet.

För odlade arter undersöks var fiskfodret kommer ifrån, odlingssättet och vilken miljöpåverkan odlingarna har.

Fiskguiden finns på wwf.se och som app. I den kan man söka på artens svenska eller vetenskapliga namn, alternativt sortera efter färgerna grönt, gult och rött.

WWF rekommenderar konsumenter att fråga efter produkter märkta med MSC (Marine Stewardship Council), ASC (Aquaculture Stewardship Council) och Krav.

Källa: WWF (Världsnaturfonden)

De tre certifieringarna, två internationella och en nationell.. Bild: WWF