Höstens kraftiga börsfall kan vara början på en mer ihållande börsnedgång, varnar många analytiker. Arkivbild.
Höstens kraftiga börsfall kan vara början på en mer ihållande börsnedgång, varnar många analytiker. Arkivbild.

Börsfall kan slå hårt mot landsting

Börsfall kan ställa till det rejält för landsting och regioner med stora underskott. Samtidigt hotas högt belånade landsting av räntelyft.

ANNONS
|

Avkastning från finansiella poster, i regel aktieinnehav, har under åren 2015–2017 gett tydliga resultatlyft för 12 av landets 20 regioner och landsting, enligt en analys från Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Det är i första hand regioner och landsting som har stora finansiella tillgångar och kommuner som har privatiserat energibolag eller gjort stora fastighetsaffärer som har köpt på sig aktier i bolag utanför den egna verksamheten.

- Att man har en portfölj beror ju ofta på något. Man kan ha haft överskott i verksamheten under flera år eller haft tillgångar som har sålts, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

ANNONS

I runda slängar är den kommunala sektorns totala portfölj av finansiella tillgångar på 70–80 miljarder kronor, enligt SKL.

För tre av regionerna och landstingen – Västerbotten, Östergötland och Halland – hade det slutat med rejäla minusresultat för de tre åren om de inte hade haft avkastning på sitt kapital.

Ytterligare två, Gävleborg och Jönköping, klarar verksamheten på plus, men får ovanpå det kraftiga tillskott från sina börsexponeringar.

En bokföringsmässig fråga

Västerbotten läns landsting har under många år klarat plus på sista raden i boksluten tack vare realisationsvinster, enligt Katarina Holmgren.

- Det har varit en bokföringsmässig fråga och det har gjort att vi har klarat balanskravet enligt kommunallagen och inte får återställningskrav, säger hon till TT.

Något direktägande i aktiebolag finns inte i portföljen, enligt Holmgren.

- Nej. Vi placerar i räntefonder och aktiefonder.

Även Region Östergötland har kunnat täcka upp underskott med sin portfölj, som är värd omkring 5,5 miljarder kronor. En fjärdedel utgörs av aktier och resten av räntefonder, enligt regionens ekonomidirektör Åsa Hedin Karlsson.

ANNONS

Detta har under åren 2015–2017 dragit in nästan 300 kronor per regioninvånare och år.

Östergötlands mångmiljardportfölj har byggts upp med likviditet från pensionsavsättningar som har gjorts sedan 1990-talet. Den förvaltas enligt hållbarhetsprinciper av tio externa förvaltare, som fått allokeringsuppdrag av regionen i upphandlingar.

Hedin Karlsson räknar inte med några stora justeringar i portföljen även om börsen skulle falla.

- Utifrån vårt sätt att arbeta finns det inget värde av att sälja av vid årets slut, för att täcka upp ett dåligt resultat. VI har redan med det resultatet i vår ekonomi, eftersom vi värderar utifrån marknadsvärdesprincipen.

Hög belåningsgrad

SKL:s analys visar att portföljförvaltningen under de goda börsåren vi har bakom oss har varit en framgångsrik strategi. Men när börsen sjunker kan det snabbt behövas omstruktureringar i verksamheten för att det inte ska sluta med ohanterliga regionala underskott.

- Vad händer med de här regionerna när börserna går ner? Det har ju varit ett stort tillskott. Framöver kan man inte räkna med denna stora avkastning, då behöver verksamheten gå bättre ekonomiskt, säger Wallenskog.

ANNONS

En annan sida av samma mynt är den stora räntekänslighet som präglar högt belånade regioner och landsting inför väntade räntehöjningar. Det är i första hand Stockholm och Skåne, som har en stor lånefinansierad kostnad för kollektivtrafiken. Även Uppsala har hög belåningsgrad, men till följd av andra investeringar.

Bland landets 290 kommuner är det relativt få som har en större portfölj av finansiella tillgångar. Men bland de 20 regionerna och landstingen är det desto vanligare. Det ska enligt kommunallagen finnas riktlinjer för hur kommuner, regioner och landsting placerar pengar. Men hur de har utformats och tillämpats varierar runt om i landet.

- Det är politiskt fattade beslut på lokal nivå om vilken typ av portfölj man ska ha och vilka risker man ska kunna ta och hur fördelningen ser ut mellan aktier, räntepapper och fastigheter, säger Wallenskog.

TT
Fakta: Skakigt på börsen, räntor på väg upp

Börser runt om i världen har haft en svag avslutning på året. Stockholmsbörsens OMXS-index är inget undantag, med ett kursfall på cirka tolv procent under tredje kvartalet. För helåret ligger OMXS-index på en nedgång kring fem procent.

På räntemarknaden väntas samtidigt penningpolitiska åtstramningar börja slå igenom snart, när Riksbanken och andra centralbanker runt om i världen stramar åt med räntehöjningar och börjar avveckla sina program för stödköp av obligationer.

Riksbanken har flaggat för att höja styrräntan med 0,25 procentenheter i december eller februari. Riksbanken ränteprognos pekar samtidigt mot fortsatta höjningar från dagens rekordlåga nivå på –0,50 procent, till i snitt +0,66 procent om två år och +1,23 procent under fjärde kvartalet 2021.

Fakta: Landstingens börsexponering varierar kraftigt

Regioners och landstings börsexponering och belåningsgrad varierar kraftigt runt om i landet. Flera av dem är beroende av en positiv börsutveckling för att inte gå back, medan en annan grupp är väldigt känsliga för snabba räntehöjningar.

Region/landsting Verksamhetsresultat Finansiella poster Resultat

Region Jämtland Härjedalen –1699 –25 –1723

Region Skåne –188 –191 –379

Blekinge landsting –354 +140 –214

Region Halland –33 +55 +21

Region Västernorrland +101 0 +100

Region Östergötland -192 +297 +105

Värmlands landsting +293 +3 +296

Stockholms läns landsting +689 –387 +302

Västerbottens läns landsting –328 +640 +312

Region Gotland +332 +6 +338

Region Norrbotten +137 +207 +344

Västa Götalandsregionen +425 –63 +362

Dalarnas landsting +475 –87 +387

Region Kronoberg +301 +86 +386

Region Uppsala +636 –194 +442

Kalmar läns landsting +55 +400 +456

Region Jönköpings län +4 +538 +542

Region Gävleborg +122 +492 +614

Region Västmanland +317 +311 +628

Region Örebro län +364 +274 +638

Sörmlands landsting +385 +276 +661

De avrundade värdena i tabellen avser kronor per invånare i snitt för åren 2015–2017.

Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL)

ANNONS