EU:s brexitförhandlare Michel Barnier (till höger) och hans brittiske motpart David Davis i Bryssel.
EU:s brexitförhandlare Michel Barnier (till höger) och hans brittiske motpart David Davis i Bryssel.

Barnier om brexitförhandling: Jag är oroad

EU:s brexitförhandlare Michel Barnier uppmanar Storbritannien att skynda på förhandlingarna om utträdet.

ANNONS
|

Den förre franske utrikesministern Barnier gjorde uttalandet när han tog emot sin brittiske motpart David Davis i EU-kommissionens högkvarter i Bryssel på måndagen.

Parterna har ännu inte enats om vad som ska beslutas först, Storbritanniens framtida relation med EU eller den brittiska notan för utträdet.

David Davis intog en mer optimistisk hållning.

- Vi vill befästa de punkter där vi är överens, hålla oss ifrån områden där vi är oense och komma framåt inom en rad områden, sade han.

ANNONS

Avgörande fråga

Sveriges EU-minister Ann Linde (S) har efterlyst en snabb uppgörelse om den brittiska notan för utträdet. Frågan är avgörande i den tredje förhandlingsrundan mellan EU och Storbritannien om brexit.

När den tredje förhandlingsrundan nu drar igång finns det i och för sig en brittisk beredskap för att det blir en slutnota för brexit. Det har Storbritanniens utrikesminister Boris Johnson bekräftat.

- Men nu handlar det om på vilket sätt och hur mycket. Den frågan är ju oerhört svår, säger Ann Linde.

Frågan är en av de tre huvudfrågor som nu måste lösas för att substantiella förhandlingar om andra frågor ska kunna inledas, enligt EU:s linje.

Det handlar enligt Ann Linde inte om att britterna ska betala någon form av straffavgift. Men tanken är att britterna ska stå för de budgetåtaganden man har gjort när det gäller exempelvis bistånd, regionfonder, jordbruksstöd samt militära och civila insatser.

- Båda sidor kommer att få ge och ta i den förhandlingen, säger Ann Linde.

ANNONS

Medborgerliga rättigheter

Vilka medborgerliga rättigheter som ska gälla för EU-medborgare i Storbritannien och vice versa är en annan huvudfråga. Många svenskar som i dag bor i Storbritannien är oroade över rättigheter som pension, sjukvård och arbetslöshetsförsäkring efter brexit. Oron har bland annat spätts på sedan brittiska myndigheter skickat ut hotfulla brev om att utländska EU-medborgare måste lämna landet, enligt Ann Linde.

Det svåraste att avgöra ser ut att bli vilken domstol som ska få behörighet att avgöra tvister om medborgerliga rättigheter. Britterna vill inte acceptera EU-domstolen, vilket är en utgångspunkt för Bryssel.

En tredje nöt att knäcka på kort sikt är hur förhållandet mellan Nordirland och EU-landet Irland ska se ut.

TT
Fakta: Siktet inställt på brexit 2019

På sikt är målet att Storbritannien formellt lämnar EU i mars 2019. Men förhandlingarna måste vara klara i god tid före dess, då resultatet måste godkännas av både det nationella parlamentet och EU-parlamentet.

Den brittiske brexit-ministern David Davis har inför veckans möte med EU:s chefsförhandlare Michel Barnier presenterat en rad så kallade positionspapper. Där redogörs bland annat för den brittiska inställningen i frågor som framtida tullregler och eventuellt samarbetet kring informationsutbyte.

På hemmaplan pressas samtidigt den brittiska regeringen med premiärminister Theresa May, av en opposition som nyligen gjort klart att man vill se en övergångsperiod efter brexit under vilken britterna kvarstår i både EU:s inre marknad och tullunionen.

Källa: Reuters

ANNONS