Bill Browder, på väg att anmäla Swedbank för penningtvätt, tycker att Danske bank ska räkna med rejäla böter för den misstänkta penningtvätt banken uppdagat på en filial i Tallinn 2007–2015. Arkivbild
Bill Browder, på väg att anmäla Swedbank för penningtvätt, tycker att Danske bank ska räkna med rejäla böter för den misstänkta penningtvätt banken uppdagat på en filial i Tallinn 2007–2015. Arkivbild

Browder på väg att anmäla Swedbank

Problemet med rysk penningtvätt är betydligt större än Swedbank och Danske Bank, enligt finansmannen Bill Browder. Han utlovar en anmälan mot Swedbank inom kort och är samtidigt kritisk mot europeiska myndigheters arbete mot penningtvätt.

ANNONS
|

- Det är vår avsikt att lämna in en anmälan till svenska myndigheter om att en del av pengarna i den brottslighet som Sergej Magnitskij avslöjade (2008) har flödat genom Swedbank, säger Bill Browder till TT.

Den ryske advokaten Magnitskij avled under misstänkta omständigheter i ett ryskt fängelse 2009, året efter det att han riktat korruptionsanklagelser mot ryska statstjänstemän.

Browder, som hade anlitat Magnitskij, vill i nuläget inte gå in på några detaljer om innehållet i den anmälan mot Swedbank som nu förbereds. Men han beskriver Swedbank som en av flera nyckelspelare i ett gigantiskt nätverk av rysk penningtvätt.

ANNONS

Från kriminella kretsar

Till skillnad från Danske Bank användes Swedbank-konton i första hand av baltiska bolag, inte av utländska kunder, enligt Browder. Problemet för Swedbank är enligt finansmannen att vad som såg ut som reguljära företagskonton i Baltikum användes för att ta emot och skicka vidare stora belopp, som ursprungligen kom från kriminella ryska kretsar.

TT: Hur stora misstänkta belopp uppskattar du har skickats via Swedbank?

- Detta kommer vi avslöja när vi lämnar in vår anmälan, säger han, och tillägger att detta kommer att ske "inom en snar framtid".

Om anställda i Swedbank medvetet eller omedvetet hjälpt till att tvätta pengar tycker Browder att det är upp till rättsvårdande myndigheter att utreda.

- Men det krävs inte mycket för en utomstående för att se att detta rör sig om misstänkta transaktioner. Det väcker frågor? Varför såg inte de som ansvarade för kontrollen samma sak? Och varför rapporterades inte detta till myndigheter?

ANNONS

SVT Uppdrag granskning rapporterade i förra veckan om hur de kommit över data som visar att ett 50-tal misstänkta kontohavare tvättade cirka 40 miljarder kronor med hjälp av Swedbankkonton i Estland under åren 2007-2015.

"Det mesta är penningtvätt"

Nordea-konton ska också ha använts, enligt Browder, som dock betonar att det är tydligt att Danske Bank spelade den tyngsta rollen i härvan då det var i den banken som utländska kunder tilläts öppna konton.

Enligt en utredning gjord på uppdrag av Danske Bank, som beslutat att stänga ned all verksamhet i Baltikum och Ryssland, kan det röra sig om över 2000 miljarder kronor som tvättats via den danska bankens filial i Tallinn.

- Jag tror att det mesta av detta är penningtvätt, säger Browder.

- Det beror förstås på hur du definierar penningtvätt. Det finns folk som vill undvika skatt, tullavgifter och folk som flyttar runt utpressningspengar eller knarkpengar, tillägger han.

ANNONS

Om det finns tecken på att även SEB, en annan stor svensk bank på den baltiska marknaden, har varit inblandad vill han inte gå in på.

- Vi vill inte diskutera enskilda banker som vi misstänker förrän vi anmäler banken. Det enda skälet till att vi nu går ut och pratar om Swedbank är SVT-rapporteringen, säger Browder.

Hejdar inte flödet

Han är samtidigt tydlig med att problemet med rysk penningtvätt inte är isolerat till Baltikum och Norden:

- Vi kommer inom kort avslöja en stor penningtvätthärva i ett annat europeiskt land, inte nordiskt. Även där finns det kopplingar till Magnitskij-fallet. Detta är ett europeiskt bankproblem, säger Browder.

Han tillägger att det även sedan tidigare är känt att en rad banker i andra baltiska länder och i Cypern har använts för rysk penningtvätt på ungefär samma sätt som Danske Banks filial i Tallinn.

ANNONS

- I Litauen var det Ukio Bank, i Lettland var det ABLV och Trasta Komercbanka och i Cypern hade du FBME. Alla dessa banker var inblandade i massiva penningtvättoperationer och alla har stängts ned, säger han.

Detta hejdar dock inte flödet av pengar från kriminell verksamhet i Ryssland ut i världen, enligt Browder.

- Beloppen kanske är något mindre då ekonomin går sämre. Men omfattningen på utpressningsverksamheten, bedrägerierna, svindlerierna och korruptionen är fortfarande grotesk. Och alla dessa pengar måste slussas ut ur Ryssland, så att förmånstagarna ska kunna använda dem.

Massiva böter

Browder tror att de nordiska banker som är inblandade, inte minst Danske Bank, ska räkna med massiva USA-böter.

- Givet omfattningen på Danske Banks problem och givet den hårda attityden hos amerikanska myndigheter är det svårt att föreställa sig att de kommer att klara sig lindrigt undan. Vi vet inte om det tar kål på Danske Bank eller om det bara blir väldigt dyrt, säger han.

ANNONS

Han utdelar samtidigt en känga mot de europeiska myndigheternas system mot penningtvätt.

- Det fungerar inte. Huvudorsaken till att det inte fungerar är att de lagar och regler som finns inte tillämpas i brottsbekämpningen, säger Browder.

Enligt Browder har han vid flera tillfällen försökt få olika europeiska myndigheter att utreda och ställa inblandade till svars för penningtvätt med koppling till Magnitskij-fallet, bland annat i Danmark och Estland.

- Vi anmälde detta när penningtvätten i dessa banker pågick för fullt och myndigheterna hade kunnat stoppa en hel del om de hade agerat.

Detta motiverar USA att agera, trots att de misstänkta brotten egentligen borde lagföras i Europa, enligt Browder:

- Jag befarar att inget kommer att hända om det inte vidtas åtgärder från USA.

ANNONS
TT
Fakta: Magnitskijs död ledde till USA-sanktioner

Advokaten Sergej Magnitskij avslöjade 2007–2008 att högt uppsatta ryska statstjänstemän förskingrat flera miljarder kronor som skulle ha betalats i skatt av den amerikanske affärsmannen Bill Browders fond Hermitage Capital. Ett år senare avled Magnitskij, 37 år gammal, i Butyrkafängelset i Moskva.

Enligt kritiker, som finansmannen William "Bill" Browder, ska Magnitskij ha misshandlats och vanvårdats till döds. Men ryska myndigheter har slagit fast att dödsorsaken var hjärtattack. De ansvariga för fångvården har frikänts från anklagelser om att ha orsakat advokatens död, medan Magnitskij själv efter sin död fällts för skattebrott i en rysk domstol.

USA införde 2013 sanktioner mot 18 ryska personer som misstänks för att ha varit inblandade i dödandet av advokaten.

Bill Browder, född i USA men numera brittisk medborgare, var med Hermitage i början av 2000-talet en tongivande finansiell aktör i Ryssland, med världens största Rysslandsfond. Men 2005 (efter tio år som investerare i Ryssland) skar det sig med president Vladimir Putin och Browder portades från Ryssland som ett hot mot rikets säkerhet.

ANNONS