När pandemin drog in över världen fasade man från branschorganisationen Giva Sverige att svenskarna skulle slå igen plånböckerna. Tvärtom ökade givandet till hjälporganisationer med 9,2 miljarder kronor under 2020 och fortsatte att öka till 9,7 miljarder kronor under 2021. Det är en ökning med nära fem procent, visar Givas färska årsrapport.
Över 170 olika hjälporganisationer i landet är med i Giva Sverige, som arbetar för trygg insamling och att medlen används effektivt.
De hjälpområden som får mest gåvor och bidrag är till barn och unga, forskning och humanitärt bistånd. Och det är allmänheten som står för 70 procent av de insamlade pengarna.
I prognosen för 2022 ser givandet ut att öka stort från allmänheten och företag.
– Det är ett sådant engagemang efter invasionen i Ukraina. Det har varit enorma inflöden och gåvor till de organisationer som arbetar med verksamheter i Ukraina och humanitär hjälp i länderna runtomkring, säger Charlotte Rydh, generalsekreterare på Giva Sverige.
Hjälporganisationerna har tagit emot gåvor på 2,7 miljarder kronor till verksamhet i Ukraina under våren, varav 700 miljoner kronor kommer från Akelius Foundation.
Ekonomisk oro kan minska givandet
Samtidigt är Sverige på väg mot den värsta inflationen på 30 år, räntorna går upp medan börsen och fastighetspriser faller.
– Vi vet inte ännu hur det förändrade världsläget påverkar människors benägenhet att ge när det blir en förändrad kostnadsbild, som gör människor oroliga och kanske också påverkar privatekonomin, säger hon.
Vad man däremot kan se redan i dag är att hjälporganisationer som arbetar med andra ändamål än Ukraina, har fått minskade intäkter under våren.
– Det är ju ett problem, för globalt sett finns det en massa kriser, hungersnöd och effekter av covid där barn inte har kunnat gå i skolan. Och det finns också utmaningar i Sverige som har glömts bort, säger Charlotte Rydh.
Samtidigt har regeringen aviserat att man kommer att införa begränsningar av de statliga biståndspengarna och omfördela 9,2 miljarder till svenskt flyktingmottagande av ukrainska flyktingar i stället. Och det kommer att få en stor påverkan på flera svenska hjälporganisationers arbete, inte minst utomlands.
– Detta får allvarliga konsekvenser, för det är inte så att de andra kriserna försvinner, säger hon.
Generalsekreterare tjänar bättre än verkställande direktörer
Intäkterna från gåvor, bidrag och samarbeten har åter fördubblats under den senaste tioårsperioden från 4,9 miljarder kronor 2011 till 9,7 miljarder kronor under 2021, visar Giva Sveriges statistik. Och det är framför allt de stora hjälporganisationerna som allmänheten skänker mest till.
Det är också där man finner de högsta topplönerna hos generalsekreterarna, det vill säga cheferna.
Vid genomgång av årsredovisningarna av de 22 hjälporganisationer som får insamlade medel på över 100 miljoner kronor, visar det sig att i 75 procent av organisationerna ligger generalsekreterares löner i spannet från 75 000 kronor till 108 000 kronor i månaden.
Det betyder att generalsekreterarna ligger på jämförbar nivå med general- och kommundirektörer, som har en medellön på 95 500 kronor i månaden, och bättre än medellönen för verkställande direktörer i privata sektorn som tjänar runt 76 000 kronor i månaden, visar SCB:s lönestatistik.
Medellönen i Sverige är 36 000 kronor.
De 22 största hjälporganisationerna i Sverige
Här nedan är listan på de största hjälporganisationerna i landet och deras totala intäkter. I de totala intäkterna ingår insamlade medel, försäljning från butiker och bidrag.
Texten fortsätter efter listan.
1. Rädda Barnen
2. Cancerfonden
3. Svenska Röda Korset
4. Frälsningsarmén
5. Unicef Sverige
6. Läkare utan gränser
7. Stockholms Stadsmission
8. Plan International
9. Världsnaturfonden
10. Barncancerfonden
11. Hjärt-lungfonden
12. Act Svenska Kyrkan
13. Sverige för UNHCR
14. SOS Barnbyar
15. Hjärnfonden
16. PMU, Pingsmissionens utvecklingssamarbete
17. Naturskyddsföreningen
18. Greenpeace Norden
19. Läkarmissionen
20. Operation Smile Sverige
21. Erikshjälpen
22. Amnesty International
Läkare och troende tjänar mindre
Men bara för att en hjälporganisation har stora ansvarsområden och intäkter betyder inte det automatiskt att generalsekreteraren har den högsta lönen. Och det är hjälporganisationernas styrelser som beslutar om vilken lön generalsekreteraren ska ha.
Rädda Barnen är Sveriges allra största hjälporganisation, med totala intäkter på över 1,3 miljarder kronor av insamlade medel, gåvor och bidrag. Deras generalsekreterare Helena Thybell har en månadslön på 97 700 kronor i månaden.
Samtidigt kan man se organisationer som har under 500 miljoner kronor i intäkter, där generalsekreterarna har löner på över 100 000 kronor i månaden, som Hjärt-lungfonden och Hjärnfonden till exempel.
– Vi har ingen åsikt om lönenivåerna. Generellt så menar vi att om man driver verksamhet på den här nivån är det rimligt med en bra ersättning. Om en organisation har anställd personal måste man ju kunna rekrytera rätt kompetens, och har du ett för lågt löneläge kan du inte göra det. För det handlar om att ha rätt kompetens för att kunna göra det mesta för givarnas pengar och ha en effektiv organisation, säger Charlotte Rydh.
Bara hos fem hjälporganisationer tjänar chefen eller generalsekreteraren mindre än 70 000 kronor i månaden, och det är organisationer som Läkare utan gränser, Pingstmissionens utvecklingssamarbete (PMU), Läkarmissionen och Erikshjälpen.
Frälsningsarméns totala intäkter är nära 700 miljoner kronor om året i Sverige och är en av topporganisationerna i Biståndssverige.
Men deras regionchef Bo Jeppsson har lägst lön bland sina jämförbara kollegor, med 32 000 kronor i månaden.
– Det hänger ihop med att den territoriella ledaren är frälsningsofficer, och att alla officerarnas löner är reglerade, skriver Eva Gustin, pressansvarig på Frälsningsarmén.
Hos Läkare utan gränser har man sedan länge policyn att lönerna ska ligga på en måttlig nivå. Därtill kan man notera att flera trosbaserade hjälporganisationer ligger på en lägre ersättningsnivå.
– Det kan vara så att många av de trosbaserade organisationerna har en lång tradition av att man inte lönesätter marknadsmässigt. Vissa organisationer har också traditioner av att inte betala höga löner, och man har många volontärer. Det där är en balansgång, säger Charlotte Rydh.
Postkodlotteriet ger verksamhetsstöd och hög vd-lön
Det finns också flera andra organisationer som ger ekonomiska bidrag till hjälporganisationernas arbete som Radiohjälpen, Ikea Foundation och spelföretaget Postkodlotteriet. Under 2021 hade Postkodlotteriet intäkter för 3,6 miljarder kronor, enligt deras årsrapport.
När driftskostnaderna för lotteriet och alla lottvinnare fått sitt, blev det en miljard kronor över, som fördelades till 59 olika förmånstagare.
– Postkodlotteriet är mycket viktig som givare, för de ger ett verksamhetsstöd vilket innebär att gåvorna kan användas direkt där pengarna behövs. Jag önskar att fler givare tänkte så, säger Charlotte Rydh.
Men Postkodlotteriet har också genom åren fått kritik för höga chefslöner. Och lönen för den svenska managing directorn, Anders Årbrandt, ligger på över 200 000 kronor i månaden.
– Som läsare kan man förstås ha synpunkter på det, men Postkodlotteriet är i grunden ett kommersiellt företag och där ligger man på andra lönenivåer, säger hon.
