Vi lär oss av den nuvarande ekonomiska krisen, enligt Robert Bergqvist, SEB:s seniorekonom. Arkivbild.
Vi lär oss av den nuvarande ekonomiska krisen, enligt Robert Bergqvist, SEB:s seniorekonom. Arkivbild. Bild: Jessica Gow/TT

Det har krisen lärt oss om pengar

Ingen kris är den andra lik, och sällan går det att återanvända gamla knep för att bekämpa nya kriser.
Ändå ger kriser – som den vi upplever nu – nya kunskaper om hur ekonomin fungerar, enligt experterna.

ANNONS

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, är ganska häpen över den motståndskraft som visat sig finnas i ekonomin.

– Om någon hade sagt till mig för ett och ett halvt år sedan att inflationen skulle vara jättehög, reallönerna skulle falla och att boräntorna skulle fyrdubblas, då skulle jag ha trott att allt skulle gå åt helvete.

Fast det har det inte gjort, konstaterar han.

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, är inne på samma linje. Det har funnits en motståndskraft i ekonomin, och sannolikt beror det på att människor blir väldigt kreativa och anpassningsbara i kriser, förklarar han.

– Kriser föder kreativitet. Det är positivt, säger han.

ANNONS

Förlorad oskuld

I tidigare kriser har vi haft en sak i taget att slåss mot. Men så ser det inte ut nu, enligt Robert Bergqvist. Han talar om de stora systemkriserna som vi tampas med nu, det vill säga de kriser som precis alla världens länder måste förhålla sig till.

– Det är flera systemkriser som pågår samtidigt. Klimatkrisen, det geopolitiska läget och så pandemin.

Robert Bergqvist pekar på det paradigmskifte som både pandemin och det säkerhetspolitiska läget lett till.

– Fram till 2019 så trodde alla att bara vi skapade ekonomiska beroenden mellan länder så skapades stabilitet och fred.

Handel med både varor, tjänster och energi har setts som en väg till att minska riskerna för krig och konflikter. Men nu är det nästan som om vi förlorat vår oskuld, tycker Robert Bergqvist.

– Vi har fått ett paradigmskifte. Nu är vi ett läge då vi insett att ekonomisk samhörighet inte är någon garant för fred. Tidigare kom ekonomin i första rummet, nu är det säkerheten, säger han.

Inflationens inre mekanismer

– En lärdom nu är hur lite vi egentligen vet om inflationen. Vi har inte förstått dess inneboende dynamik, säger Robert Bergqvist.

Han berättar om BIS, som är en slags centralbank som stöttar centralbankerna i olika länder. Därifrån har sagts att inflationen är som vatten, som ändrar beteende vid olika former.

ANNONS

– Det är ett bra sätt att se på inflationen.

Även USA:s centralbankschef Jerome Powell har uttryckt hur lite vi egentligen vet om inflation, berättar han.

Robert Bergqvist förklarar att inflationen tycks få en slags självförstärkande effekt vid snabba prisökningar, om vissa tröskelvärden nås.

– Den kan ändra egenskaper beroende på olika faktorer.

Prognoserna

– Det har varit stora utmaningar att göra ekonomiska prognoser. Det är för att det handlar om människor, säger Robert Bergqvist.

Han tar exemplet med elpriserna förra året.

– När energipriserna gick upp och vi började prata om ransonering, då hade vi missat beteendeförändringarna. Ingen visste hur energikonsumtionen skulle påverkas förra året, säger Robert Bergqvist.

Säkerhetsmarginaler för bolån

Bankerna tar i när de räknar på hur folk klarar av att betala tillbaka sina lån. Kalkylräntan, som är en slags säkerhetsmarginal, har legat på mellan 6 och 7 procent, även då räntan varit extremlåg.

Dessutom gör bankerna en kalkyl för vad som finns kvar att leva på då räntan är betald. Men nu har alla kostnader ökat mycket snabbt.

– En lärdom nu är att fråga sig om det finns behov av att se över bankernas kreditgivning. En fråga att ställa sig är vad bankerna ska ta höjd för, och vilket ansvar staten har, säger Robert Boije.

ANNONS

– Ska man ha skyddsvallar för all jävelskap som kan inträffa? Då blir det en väldigt dålig kreditgivning, säger Robert Boije.

Nyproduktion av bostäder

Nyproduktionen av bostäder har tvärnitat, och enligt Robert Boije är detta något som vi bör dra lärdomar från.

– Vi vet att nyproduktion är konjunkturkänslig. Samtidigt vet vi att det saknas bostäder. Vi behöver säkra en mer jämn byggtakt, som inte är utsatt för svängningar. Det är en lärdom för politikerna, säger Robert Boije.

Ekonomiska beroenden ses inte längre som en garant för fred. Här Rysslands president Vladimir Putin. Arkivbild.
Ekonomiska beroenden ses inte längre som en garant för fred. Här Rysslands president Vladimir Putin. Arkivbild. Bild: Gavriil Grigorov/AP/TT
Vatten beter sig olika vid olika temperaturer. Arkivbild.
Vatten beter sig olika vid olika temperaturer. Arkivbild. Bild: Janerik Henriksson/TT
Robert Boije, chefsekonom på SBAB. Arkivbild.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT
Stopp för bostadsbyggandet. Arkivbild.
Stopp för bostadsbyggandet. Arkivbild. Bild: Janerik Henriksson/TT
ANNONS