Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Google-ägaren Alphabet tog upp obligationslån för tio miljarder dollar (nästan 90 miljarder kronor) i måndags, med rekordlåga räntor på flera löptider. Arkivbild Bild: Mark Lennihan AP/TT
Google-ägaren Alphabet tog upp obligationslån för tio miljarder dollar (nästan 90 miljarder kronor) i måndags, med rekordlåga räntor på flera löptider. Arkivbild Bild: Mark Lennihan AP/TT

Det våras för företagsobligationer

I mars var det kris. Under ett par dramatiska veckor, när covid-19-pandemin tog fart på allvar, gick det knappt att prissätta svenska företagsobligationer.
Nu är det full fart på marknaden igen, med ökat intresse från sparare, normaliserade räntenivåer och en våg av emissioner från företag.

Finansinspektionen (FI) kallade till ett krismöte med fondförvaltare i mars. Förvaltarna pressades där till att stoppa handel med andelar i vissa företagsobligationsfonder, då det hade blivit svårt att sätta priser på tillgångarna.

Beslutet var omstritt, särskilt bland fondförvaltare. Många tyckte det var för svepande och att nedstängningen kom för sent för att ha någon effekt.

Positiva nettoinflöden

Men nu blåser det andra vindar.

– Sedan dess har det egentligen bara varit en positiv trend, säger Jonas Österlund, chef för SEB:s handel med obligationer med hög avkastning.

Nettoinflödena i fonder på denna del av marknaden har varit positiva sedan april och ökat i maj och juni. Och marknaden för emissioner av nya företagsobligationer har hängt med uppåt, bland annat med Intrums obligationslån på 600 miljoner euro (motsvarande 6,2 miljarder kronor) i slutet av juli, där räntan landade på 4,875 procent för den femåriga löptiden.

– De har tidigare emitterat liknande löptider runt tre procent. Men å andra sidan, i mars var ränteläget på fem år runt tio procent, säger Österlund.

Generellt har den så kallade räntespreaden, som visar på riskpremien på företagsobligationer jämfört med statsobligationer, krympt ihop med tre fjärdedelar sedan krisläget i mars, enligt Österlund. Men det är fortfarande kvar en bit ned till den rekordlåga spreaden i början av 2020, före coronakrisen.

– Nu är vi på historiskt ganska normala nivåer. Vi är långt ifrån några krisnivåer och marknaden fungerar väl, säger han.

Nästan 90 miljarder

Trenden internationellt är snarlik. Augusti rivstartade med måndagens jätteemission av Google-ägaren Alphabet, som lånade upp 10 miljarder dollar (nästan 90 miljarder kronor) på löptider mellan 5 och 40 år. Pengarna ska enligt Google gå till generella finansieringsbehov och förvärv, fast merparten är öronmärkt till vad som betecknas som "gröna initiativ".

Räntorna på vissa av löptiderna var bland de lägsta som någonsin har satts på företagslån. På tio års löptid hamnade Alphabets ränta 1,1 procent, ungefär samma nivå som vissa sydeuropeiska stater får betala för tioåriga lån just nu.

När det gäller femåriga löptider hamnade Alphabets ränta på 0,45 procent, samma räntenivå som Apples rekordbilliga femåriga obligationslån från 2013. E-handelsjätten Amazon fick så sent som i juni betala nästan lika hög ränta, 0,40 procent, på ett treårigt lån, enligt Reuters.

Den svenska marknaden för företagsobligationer har vuxit rejält sedan finanskrisen, främst i fastighetssektorn som med mer obligationer minskat beroendet av banklån. Sedan dess har obligationslånen, i både kronor och euro, spridit sig till fler sektorer och vuxit i storlek.

Trenden har eldats på av ett ökat sug efter högre avkastning bland sparare, som tröttnat på negativ ränta på statspapper och de större riskerna ute på aktiemarknaden, enligt Österlund. Han tror att tillväxten fortsätter nu:

– Det finns ett behov från investerarnas sida. Företagsobligationer blir en slags medelväg mellan den allra högsta risken och att inte få någon avkastning alls.

Hemläxa från krisläget

En hemläxa för branschen från krisläget i mars är att tydligare förklara riskerna för sparare med företagsobligationsfonder jämfört med traditionella räntefonder med bostadsobligationer och statspapper, enligt Fredrik Pettersson, vice vd och chefsanalytiker på Fondbolagens förening.

– Företagsobligationsfonden är en räntefond, men den innehåller mer risk. Det är inget bankkonto du sätter in pengar på, säger han.

Han tolkar dock den positiva trenden vad gäller inflöden i företagsobligationsfonder på senare tid som att marknaden har hämtat sig från förtroendesmällen efter stängningen av fondhandeln i mars.

Joakim Goksör/TT

Kredithanteringsföretaget Intrum tillhör de större företag som i sommar har utnyttjat lägre ränteläge på företagsobligationer och tagit ett nytt mångmiljardlån. Arkivbild
Kredithanteringsföretaget Intrum tillhör de större företag som i sommar har utnyttjat lägre ränteläge på företagsobligationer och tagit ett nytt mångmiljardlån. Arkivbild Bild: Henrik Montgomery/TT

Nästa vecka kommer färsk statistik över fondflöden i juli, från Fondbolagens förening. Men redan när junistatistiken publicerades pekade trenden markant uppåt, med ett nettoinflöde i företagsobligationsfonder på nästan 5,2 miljarder.

Månad Nettoflöde, miljoner kronor

Januari +2 937

Februari +2 869

Mars –23 011

April +1 117

Maj +1 491

Juni +5 174

Källa: Fondbolagens förening