Samtidigt som Telia i stort sett är klart med att lämna alla sina besudlade verksamheter i forna Sovjetunionen bakom sig når den svenska rättsprocessen ett avgörande när Stockholms tingsrätt kommer med sin dom.
Två bilder står mot varandra:
1. Åklagarens: Medvetna mutor på cirka 3 miljarder kronor 2007–2010 till den enormt rika diktatorsdottern Gulnara Karimova, som kunde utverka beslut så att Telia fick bedriva verksamhet i landet.
2. Försvarets: Även om hon fick pengarna mot att Telia fick sina tillstånd, är Karimova inte en mutbar person enligt den gamla svenska lag som tillämpas i detta fall. Åtal borde därför inte ens ha väckts. Och att partnern var diktatorns dotter var bara rykten.
Nästan maxstraff
Åklagaren Gunnar Stetler anser att de tre misstänkta ska få närmast maximala straff:
- Utifrån straffskalan går det inte att hitta något mer omfattande mutbrott, sade han när rättegången avslutades.
Han yrkar på hårdast påföljd för dåvarande affärsområdeschefen Tero Kivisaari: 7 år och 9 månader. Något mindre och ospecificerat för Nyberg och den tidigare jurist på Telia som båda också anklagas för grovt mutbrott, eller bestickning som det kallas i den tidigare lagen.
Alla tre förnekar beskyllningarna.
Karimova fälldes 2015 i sitt hemland för bland annat härvan med telekombolag som Telia. Hon uppges sitta i något slags fängelse eller husarrest sedan dess.
Kostat svenskar miljarder
Den ledning som efterträdde Nyberg med flera har med hjälp av en advokatbyrå kommit fram till att Uzbekistanaffären ingick i ett mönster. Oetiska eller olagliga affärer ska ha ingåtts även i Azerbajdzjan, Kazakstan, Nepal, Georgien och Tadzjikistan, men åklagarsidan har valt att koncentrera utredningen till Uzbekistanaffärerna.
För alla 480000 innehavare av den svenska folkaktien – och faktiskt indirekt alla svenskar eftersom svenska staten är allra största ägare – har Telias äventyr i österled varit dyrt. Slutnotan är inte färdigberäknad, men den landar på åtskilliga miljarder kronor: böter, förverkande av vinst, nedskrivningar och försäljningar av verksamheter till låga priser.
I affären i Uzbekistan är befolkningen där den största förloraren. Telias miljarder borde ha kommit statskassan till del. Men brottsutredningen visar att de i stället hamnade i Karimovas ficka, eller kanske snarare krokodilhandväska.
Dåvarande Telia Sonera (nu Telia Company), till 37,3 procent ägt av svenska staten, gick in i Uzbekistan 2007 tillsammans med en lokal partner, Takilant. Brevlådeföretaget ägdes av diktatorsdottern Gulnara Karimova, som tjänade cirka tre miljarder kronor på affärerna 2007–2010.
I utbyte fick Telia bland annat 3G- och 4G-licenser.
Även rysk-norska Vimpelcom och ryska MTS, båda telekomoperatörer, anklagas för att ha mutat Karimova.
Telia enades 2017 med myndigheter i USA och Nederländerna om att betala 7,7 miljarder kronor i böter och förverkad vinst för mutor, och medgav brott mot amerikansk lag. USA:s mutlag är mycket vittgående och kan tillämpas på transaktioner i amerikansk valuta eller om mejl passerat servrar i USA.
Målet i Stockholms tingsrätt har däremot gällt tre inblandade chefernas personliga ansvar enligt svensk lag.