Exotiska frukter från Medelhavsländerna, kaffe från Colombia och inhemska och importerade grönsaker. Det är några exempel på matvaror som kan bli svårare att få tag på under coronakrisen, enligt experterna.
Omkring hälften av den totala mängden mat som vi äter i Sverige importeras från andra länder. Men både odlingarna i Sverige och utomlands är ofta beroende av gästarbetare, som kan få svårt att ta sig från sina hemländer för att jobba när gränser och inreseförbud förs in runtom i världen.
– Det kan naturligtvis bli jätteproblem. Grönsaker är färskvara, jordgubbarna och salladen och sparrisen måste plockas vid en viss tid. Det är inte så att man kan skjuta upp det till hösten och hoppas att allt har löst sig då. Det kan till och med handla om dagar ibland – det kan bli väldigt akut, säger Lena-Liisa Tengblad, vd för branschorganisationen Gröna arbetsgivare.
"Man är extremt beroende av gästarbetare i hela Europa.
Svårt för gästarbetare att ta sig till jobbet
När den svenska regeringen förlängde inreseförbudet till Sverige till den 15 maj lät man också meddela att undantag skulle gälla för utländsk personal som ska komma och jobba i livsmedelsbranschen. Men det betyder inte att det är säkert att producenterna kan vara säkra på att deras anställda kommer lyckas ta sig hit.
– Då kan utmaningen istället bli själva transporten. Flygen och tågen går inte som normalt, så det blir ett logistiskt problem snarare än ett lagligt. Mot slutet av maj och juni vet vi att det behövs betydligt fler arbetare och vi vet inte hur läget kommer att se ut med smittspridning och landgränser då, säger Lena-Liisa Tengblad.
Och samma problem finns i hela Europa, enligt henne, även om många andra regeringar flyger in arbetskraft från EU och tredje land för att säkra arbetet i lant- och skogsbruket.
– Exempelvis Tyskland, Frankrike, Spanien, Finland och Storbritannien har stora problem. Man är extremt beroende av gästarbetare i hela Europa. Och i många länder rör det sig om betydligt större antal än vad vi behöver här i Sverige, säger Lena-Liisa Tengblad.
"Jordgubbarna blir den första prövningen"
Även Håkan Henrikson, näringslivschef på Jordbruksverket, anser att livsmedelsförsörjningen i Sverige är sårbar. Förutom att den mat som vi importerar måste kunna transporteras hit är den inhemska livsmedelsproduktionen också beroende av vissa insatsvaror såsom gödsel och växtskyddsmedel.
– Nu har vi varit förskonade från större bekymmer vad gäller de bitarna, eftersom krisen slog till inför vårbruket och då var våra lager välfyllda, både ute på gårdarna och hos grossister. Men det skulle kunna bli ett problem längre fram, säger Håkan Henrikson.
Fakta: Sveriges import av livsmedel
Den största delen av Sveriges import av livsmedel kommer från andra EU-länder, i första hand Danmark, Tyskland och Nederländerna. I importen från Nederländerna räknas dock de varor som kommer med bananbåt till Rotterdam och sedan vidare till Sverige – varor som egentligen kommer från länder längre bort.
En stor del av de varor som importeras till Sverige är sådana som inte produceras här, exempelvis citrusfrukter, bananer eller soja. Men även kött, frukt och grönsaker som produceras i Sverige importeras. Hur stor andel av den mat vi äter i Sverige som är importerad skiljer sig från säsong till säsong. I runda slängar kan man säga att Sverige är ungefär femtio procent självförsörjande. Resterande femtio procent av maten importerar vi från andra länder.
Källa: Jordbruksverket, LRF
Mer angelägen är frågan om brist på arbetskraft när det blir svårare att röra sig över landsgränser, enligt honom. Det påverkar främst produktionen av trädgårdsvaror, det vill säga grönsaker, frukt och bär, som till skillnad från exempelvis spannmålsodling eller djurhållning kräver mycket manuell arbetskraft.
– Det har kommit vissa rapporter om att gästarbetare kommer igenom till Sverige, men vi vet ännu inte hur det kommer att gå. Nu är inte jättelångt kvar tills skördesäsongen börjar heller – jordgubbarna blir den första prövningen, säger Håkan Henrikson.
"Om vi har saknat omkring 8 000 gästarbetare här i Sverige, så låg siffran på runt 200 000 i Frankrike och Spanien.
Störst risk för brist på exotisk frukt
Vad gäller importerade livsmedel är risken störst för att det blir brist på frukt, framför allt exotisk sådan. Många av de vanligaste exotiska frukterna kommer till Sverige via Tyskland och Nederländerna, som exempelvis står för de största leveranserna av banan och avokado. Enligt siffror från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation är Spanien vår största leverantör i Europa, både när det gäller vattenmelon och citrusfrukter såsom apelsin, citron, lime och clementiner. Där kommer skördesäsongen också tidigare än i Sverige, vilket gör frågan om arbetskraft ännu mer angelägen, enligt Håkan Henrikson.
– Jag skulle säga att det framför allt kan bli brist på exotisk frukt som vi importerar från Medelhavsområdet. Jag kan inte ge någon dagsfärsk siffra men jag fick höra att om vi har saknat omkring 8 000 gästarbetare här i Sverige, så låg siffran på runt 200 000 i Frankrike och Spanien, säger han.
Livsmedelsbutikerna har inte märkt någon effekt på tillgången av importerade matvaror, men Håkan Henrikson menar att det kan ändras snart:
– Om man inte lyckas lösa det bekymret så lär vi märka det ganska snart. I så fall skulle jag tro att vi kommer att se effekterna i våra butiker redan i maj månad.
Transporter fungerar
Lyckas man lösa arbetskraften flyter transportflödena på ganska bra. Det menar Therese Frisell, beredskapshandläggare på Livsmedelsverket, som påpekar att man inom EU har löst frågan trots att många länder har stängt gränserna eller infört inreserestriktioner. Även vad gäller båttransporter har det mesta flutit på hittills.
– Det har varit vissa förseningar, men det kan hända ändå på grund av vädret. Och man har behövt se över vissa rutiner. Det kan till exempel handla om hur man ska minska risken för smittspridning via chaufförer som kört genom Europa eller besättningar på de båtar som kommer från andra länder. De kan ha behövt sättas i karantän eller liknande, men där har olika länder olika regler, säger Therese Frisell.
En annan problematik som kan uppstå är att vissa länder kanske exporterar mindre av de livsmedel som de producerar.
– Det finns en tendens, främst hos en del länder utanför Europa, där man pratar om att man behåller de produkter man normalt skulle ha skickat ut, som en säkerhetsåtgärd. Men jag kan inte svara på vilka länder eller produkter de handlar om. Det mesta av vår import kommer ju också från norra Europa, så det är inte säkert att det påverkar oss, säger Therese Frisell.
Brist på vissa varor – inte matbrist
Enligt henne skapar globaliseringen och centraliseringen av livsmedelsproduktionen ytterligare problem i ett sådant här läge:
– Det finns en risk att ett företag som gör en viktig produkt, säg till exempel något förpackningsmaterial eller någon tillsats som används i många livsmedel, får problem. Till exempel att deras fabrik inte har tillräckligt med personal eller att vissa nyckelpersoner blir sjuka. Om deras produktion då minskar kan man tänka sig att det blir en dominoeffekt som påverkar många andra livsmedelsproducenter i världen. Med det sagt har vi inte sett något sådant problem ännu, det kanske har varit lite ansträngt i vissa led men man har klarat produktionen, säger Therese Frisell.
Samtidigt påpekar hon att även om det blir brist på vissa varor finns det ingen anledning att vara orolig för att det inte ska finnas tillräckligt med mat på borden i Sverige:
– Det kanske kommer att finnas vissa produkter som blir svåra att få tag på – men det råder ingen brist på mat. Det är viktigt att komma ihåg i sammanhanget, säger Therese Frisell.
Exotiska frukter
Ingen fyr
– Framför allt på fruktsidan, mer specifikt vid odling av exotiska frukter i Medelhavsländerna, finns ett ännu större behov av säsongsanställd arbetskraft.
Bild: Tomas Oneborg / SvD / TT
Mango
Ingen fyr
– Passagerarflyg tar ofta med en del gods, men när de inte går är det svårt att få fram sådan frukt, exempelvis mango, säger Håkan Henrikson.
Bild: Janerik Henriksson / TT
Jordgubbar
Ingen fyr
– Vi får väldigt olika signaler från producenterna. En del producenter har löst sina behov, hos andra stiger paniken när skörden närmar sig, säger Marcus Söderlind, ordförande för LRF:s trädgårdsdelegation.
Bild: Jessica Gow / TT
Svenskodlade grönsaker
Ingen fyr
– Många funderar på en plan B, och tittar exempelvis på möjligheten att anställa svenska ungdomar istället. Samtidigt har man redan skrivit kontrakt med många gästarbetare, och om de lyckas ta sig hit vill man såklart inte stå med för många anställda. Det är en svår avvägning, säger Lena-Liisa Tengblad, vd för Gröna arbetsgivare.
Bild: Jurek Holzer / SvD / SCANPIX
Kaffe
Ingen fyr
– Colombia har striktare restriktioner och utegångsförbud, så de har haft stora problem med att få fram arbetskraft, säger Emma Frödå, lantbruksansvarig på Danske Bank.
Bild: Christine Olsson / TT
