Professor Nouriel Roubini vid New York University Stern School of Business, även känd som Dr Doom, befarar fullskaligt krig i Mellanöstern och räknar med att Riksbanken kommer tvingas sänka räntan till minus igen.
Professor Nouriel Roubini vid New York University Stern School of Business, även känd som Dr Doom, befarar fullskaligt krig i Mellanöstern och räknar med att Riksbanken kommer tvingas sänka räntan till minus igen. Bild: Joakim Goksör/TT

Dr Doom ser risk för fullskaligt krig

Riksbanken kommer att tvingas sänka styrräntan till minus igen, tror professor Nouriel Roubini, även känd i finansvärlden som Dr Doom. Han ser en stor risk för en ny och ihållande global recession och börsras. Det kan även bli fullskaligt krig i Mellanöstern och en hård brexit, varnar han.

ANNONS

Sannolikheten för att Riksbanken snart kommer tvingas att sänka räntan igen ligger kring 95 procent, enligt Nouriel Roubini, ekonomiprofessor vid New York Universitys Stern School of Economics.

Den omstridda höjningen av styrräntan till noll i december ser han som helt okej och minusräntan 2015–2019 var motiverad, tycker han. Däremot tror han inte på riksbankschefen Stefan Ingves prognos om en oförändrad styrränta åtminstone till slutet av 2021.

Korrigering kan bli kraftig

Den globala tillväxten, avgörande för svensk ekonomi, ser nämligen ut att falla i år, enligt Roubini. Och börsen faller troligen med 10–20 procent, i kombination med valutaturbulens och skenande räntor för överbelånade stater och företag.

ANNONS

Roubini var en av få som redan 2006 – två år före finanskrisen – pekade ut stora risker på USA:s bolånemarknad och i landets banksektor. Sedan dess har han gått under smeknamnet Dr Doom och turnerar runt i världen med sina dystra prognoser.

Roubini tycker inte man kan tala om en regelrätt börsbubbla. Men korrigeringen nedåt kan bli kraftig då många aktier enligt de så kallade P/E-talen ser övervärderade ut.

– Värderingarna ligger på historiskt höga nivåer, säger han till TT i samband med Skagen fonders nyårskonferens i Stockholm.

Vad som till slut blir startskottet är svårt att säga, enligt Roubini. Men ett stalltips från Dr Doom är att hålla koll på Mellanöstern.

USA:s dödande av den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani kom oväntat. Men det var bara ett exempel på vad Roubini tror blir vardag i Mellanöstern den närmaste tiden.

– Amerikanerna hoppas nu att Irans vedergällning med raketbeskjutning av amerikanska baser i Irak satte punkt för denna episod och att Teheran är på väg tillbaka till förhandlingsbordet. Men jag tror att det ligger i Irans intresse att eskalera konflikten. Allt som trycker upp oljepriset, stör finansmarknaderna i väst och försvagar Trumps position är bra ur den iranska regimens perspektiv, säger Roubini.

ANNONS

Räknar med iransk offensiv

Han räknar med en ny iransk offensiv, via allierade milisgrupper, i länder som Syrien och Jemen. Han tror även det kan bli nya attacker mot oljeindustrin runt Persiska viken och/eller renodlade terrorist- och cyberattacker mot USA-mål, orkestrerade från Teheran.

Målet för Iran är enligt professorn att provocera USA och dess allierade, som Israel och Saudiarabien, för att öka spänningen i regionen och på sikt göra konflikten allt mer global och svårhanterad. Nouriel Roubini räknar även med att Iran kommer att fortsätta anrika uran i allt högre utsträckning, vilket många bedömare i väst befarar kan sluta med att Iran får tillgång till egna kärnvapen inom något år.

– Konflikten kommer att utvecklas till något större. Det är vad jag tror kommer. Det är det troligaste scenariot, säger han.

Fullskaligt krig i Mellanöstern ger han en 20-procentig sannolikhet. Han räknar med att det skulle lyfta oljepriset till nya historiska rekord på uppåt 150 dollar per fat.

Riksbanken tvingas stimulera

Huvudscenariot, som han ger en 75-procentig sannolikhet, är dock en eskalering av konflikten, möjligen med inslag av direkta militära konfrontationer. Blir det så räknar Roubini med att oljepriset lyfter till 70–100 dollar per fat, valutaturbulens och investerarflykt till säkra placeringar som guld.

Dr Dooms dystra världsbild står i skarp kontrast till den försiktiga återhämtning som prognosmakare som Riksbanken räknar med.

ANNONS

– I detta scenario kommer Riksbanken, som jag ser det, tvingas att stimulera igen. Det kan bli i form av en räntesänkning eller nya stödköp av obligationer, säger Roubini.

Med sikte på Världsekonomiskt forum i Davos nästa vecka lämnar Dr Doom Stockholm med en brasklapp.

– Det faktum att jag hade rätt då (2006) innebär inte att jag har rätt nu. Historiska framgångar är inte nödvändigtvis någon garanti för framtida framgångar.

Joakim Goksör/TT

Nouriel Roubini, ekonomiprofessor vid New York Universitys Stern School of Economics, presenterar en lång rad riskfaktorer som han tror innebär att det inte blir någon global ekonomisk återhämtning i år.

Den gängse prognosen är en återhämtning till en global tillväxt på cirka 3,4 procent. Roubini tror dock betydligt mer på tre andra scenarion:

Roubini pekar ut konflikten mellan USA och Iran som en faktor som kan avgöra hur det går. Han ser det som sannolikt att konflikten förvärras.

– Återgång till status quo efter en kort tids ökad spänning (sannolikhet 5 procent)

– Eskalering av det spända läget, utan direkta militära konfrontationer (sannolikhet 45 procent)

– Direkta militära konfrontationer, men inget fullskaligt krig (sannolikhet 30 procent)

– Fullskaligt krig (sannolikhet 20 procent)

Handelskriget mellan världens två största ekonomier, USA och Kina, är en annan konflikt Roubini tror kommer förvärras under 2020, trots det fas 1-avtal som president Donald Trump och Kinas vice premiärminister Liu He skrev på i veckan. Bland annat då Kina inte kommer kunna leva upp till åtagandet om att öka importen av varor från USA med 200 miljarder dollar (cirka 1 900 miljarder kronor).

Marknaden kan enligt Roubini även komma att skrämmas upp rejält om demokratiska presidentkandidater som Bernie Sanders eller Elizabeth Warren trots allt ser ut att kunna utmana Trump i valet i november. Han räknar även med att förhandlingarna om ett avtal mellan Storbritannien och EU kommer bli kärva och att risken är stor för att det slutar med en hård brexit utan ett handelsavtal med EU, trots att det tidigare splittrade brittiska parlamentet enats något i frågan efter det brittiska valet i december.

Källa: Nouriel Roubini, New York University

ANNONS