Ellevio drar ner investeringsplaner. Arkivbild.
Ellevio drar ner investeringsplaner. Arkivbild.

Efter Alfrida – elbolag sänker investeringar

Stormen Alfrida har visat på elnätens sårbarhet. Samtidigt planerar stora elnätsbolag att dra i bromsen när det gäller investeringar i elnätet.

ANNONS
|

Den kraftiga stormen slog hårt mot elnätet och gjorde tiotusentals hushåll strömlösa. Behoven av utbyggnad och förbättringar, som vädersäkring, är stora men samtidigt förbereder stora elnätsbolag en sänkt investeringstakt de kommande åren.

Ellevio, en av de tre största elnätsägarna i Sverige, planerar för basinvesteringar på 4,3 miljarder kronor för perioden 2020–2023, vilket är 40 procent lägre än bolagets ursprungliga planer jämfört med perioden 2016–2019.

Orsaken, enligt bolagsledningen, är regeringens och Energimarknadsinspektionens beslut att sänka intäktsramarna för elnätsbolagen som agerar på en monopolmarknad.

- Det är något vi tvingas göra. Regeringen har halverat incitamenten för investeringar genom att halvera avkastningen, säger Johan Lindehag, vd för Ellevio.

ANNONS

Gammal infrastruktur

Även Eon och statliga Vattenfall anser att den nya regleringen styr mot lägre investeringar och hårdare prioriteringar.

- Vi tittar på hur det här påverkar våra egna investeringsplaner. Utrymmet för investeringar blir mindre när intäkterna blir mindre, säger Markus Friberg, presschef hos Vattenfall.

På vissa håll i landet har elnätet uppåt 40 år på nacken. Den sänkta investeringstakten får en negativ effekt på infrastrukturen för elnäten, enligt Ellevios vd.

- Det är enormt gammal infrastruktur. Vi tar vårt uppdrag på största allvar och vill det bästa för samhället. Men självklart får det effekter ur alla perspektiv, säger Johan Lindehag.

Förutom investeringar för att modernisera och möjliggöra för mer förnybara energislag, samt bygga ut för att möta den rådande kapacitetsbristen arbetar bolagen exempelvis med att säkra nätet för extrema väder.

- Rent allmänt när man reinvesterar brukar man gräva ner elnätet. När elnätsbranschen investerar mindre kommer en konsekvens bli att takten för vädersäkring stannar av, säger Johan Lindehag.

ANNONS

Sänkt avkastning

Bakgrunden till myndighetsbeslutet är elnätsbolagens kraftiga prishöjningar de senaste tio åren. Många av bolagen har under samma period gjort miljardvinster.

Therése Hindman Persson, chefsekonom på Energimarknadsinspektionen, tycker att Ellevios resonemang kring den nya regleringen är märklig.

- Det finns inget i regleringsändringen som motiverar en sådan förändring av deras planer. Den största förändringen är kopplad till den avkastning de får på sin kapitalbas, säger hon.

Enligt henne har avkastningen tidigare legat för högt både i ett internationellt perspektiv och i det rådande ränteläget.

- Den ska vara rimlig och inte för hög, säger Therése Hindman Persson.

Hon reagerar särskilt på att Ellevio säger att infrastrukturen kommer att påverkas negativt.

- Nätbolagen bestämmer själva över investeringar och elnätsavgifter. De måste också uppfylla ett antal kvalitetskrav och tillhandahålla tjänsterna med en viss bestämd kvalitet. Det är ett ansvar de måste ta, säger Therése Hindman Persson.

ANNONS
TT
Fakta: Marknad präglad av monopol

Den svenska elnätsmarknaden präglas av regionala monopol, som gör att enskilda kunder inte kan välja leverantör. Därför regleras vad som är skäliga avgifter och vilken ersättning elnätsföretagen rimligen kan ta ut för att driva sin verksamhet.

Vad elnätsavgifterna i praktiken hamnar på avgörs av Energimarknadsinspektionen, som tar fram ett maxbelopp för hur mycket elnätsföretagen får ta betalt av sina kunder under en fyraårsperiod. Nästa fyraårsperiod är åren 2020–2023.

En del av den nya regleringen handlar även om att förenkla och snabba på domstolsprocesser om elnätsavgifter.

Källa: Regeringskansliet

ANNONS