Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Kommer digitaliseringen att snabbas på, och hur går det för de företag som inte hänger med inom exempelvis näthandel? Arkivbild. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

Ekonomer ser ljusglimtar i coronamörkret

Det sägs att i varje kris finns det möjligheter – och vinnare. Stämmer det även för coronakrisen? Här ger en handfull samhällsekonomer sin bild.

Tore Ellingsen: Utrymme för intressanta diskussioner

Tore Ellingsen, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, är en av dem som anser att en kris innebär en chans till förändring.

– Efter 90-talskrisen kom Lindbeckskommissionen i Sverige. Då fick vi en rad reformer. I USA vid 30-talskrisen fanns nästan ingen välfärd alls, men efteråt fick de i alla fall lite välfärd. Det är naturligt att tänka så, men vad som behöver förändras är en demokratisk fråga, säger Tore Ellingsen.

Just nu är alla överens om kortsiktiga åtgärder för att rädda jobb och företag, understryker han, men när det kommer till åtgärder som verkar på sikt kan det bli annorlunda.

– Då kan man ta tillfället i akt och inte subventionera skadliga verksamheter och investera där det behövs. Då kommer åsikterna att gå isär. Jag tror att det kommer att finnas utrymme för intressanta diskussioner framöver, särskilt om transporter, infrastruktur och energi, säger Tore Ellingsen.

Stefan Fölster: Rädd att krisen inte leder till reformer

Stefan Fölster, docent i nationalekonomi och grundare av tankesmedjan Better Future Economics, konstaterar att kriser är olika. Han tror inte att en kris med nödvändighet behöver innebära genomgripande förändringar. Så blev det inte efter finanskrisen, påpekar han.

– Jag är rädd att den här krisen inte heller kommer att leda till några reformer, säger han.

Enligt Fölster är det inte säkert att vi ens lär oss något av krisen.

– Nej, det är ingen naturlag. Men i en kris så är det en del som skakar loss, och det kan leda till bättre utveckling.

Ett sådant exempel skulle kunna vara digitalisering. Många branscher som står still nu borde ta chansen att växla över till mer digitalt verksamhet när de har tid, tycker han.

– Under en kris är det ett bra tillfälle att investera mer i digitalisering.

Stefan Fölster tycker att vi har en hel del att oroa oss för i samband med coronakrisen.

– I stora delar av Europa, som Grekland, Spanien, Portugal och Italien, finns en hel ungdomsgeneration som nu upplever sin andra stora kris. Det finns risk att de aldrig får etablera sig.

Här i Sverige riskerar också stora grupper att hamna utanför, understryker han.

– Många som var på väg in på arbetsmarknaden får det nu mycket värre. Det kan öka polariseringen och försvåra integrationen. Min huvudkänsla är att vi borde återuppta diskussionerna som vi hade innan krisen, om integrationen, bostadskrisen och ökningen av antalet äldre. Industrin i Sverige har också gått knackigt, jämfört med andra länder.

Pontus Braunerhjelm: En kris leder till andra beteenden

Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi vid bland annat Entreprenörskapsforum, tror att digitaliseringen nu har snabbats på rejält. Han är en av dem som deltar i Stockholms handelskammares Omstartskommission. Flera tunga ekonomer och näringslivsprofiler ska skriva varsitt kapitel i en rapport som ska behandla hur vi bäst räddar ekonomi, konkurrenskraft och näringsliv efter krisen.

– Hela krisen är ett digitalt kompetenslyft. Vinnarna är techbolagen och de stora digitala jättarna som Apple, Facebook, Alphabet och Amazon.

Men även de företag som kan ta tillvara vår ökade digitala förmåga kommer att klara krisen bättre än de som hoppas att allt blir som förr, tror han.

– En kris leder till andra beteenden. Vilka är svårt att sia om; en del kommer att återgå till det gamla, men en del av det nya fortsätter.

Han tror att våra res- och rekreationsvanor påverkas, och att dessa branscher kan tillhöra förlorarna.

– Jag tror att det blir en viss förändring. Men osäkerheten är så genuin och maximal nu.

Cecilia Malmström: Vi kan inte ta oss ur det här ensamma

Cecilia Malmström, tidigare EU:s handelskommissionär och nu gästprofessor vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, är också en av medlemmarna i Stockholms handelskammares Omstartskommission.

Hon intresserar sig främst för vårt behov av internationella relationer. Internationell handel och relationer är avgörande för hur världen kommer att kunna återhämta sig efter krisen, enligt Cecilia Malmström. Men krisen har än så länge verkat i rakt motsatt riktning. Världen är stängd, människor varken reser eller handlar. Dessutom skramlas det med vapen i ett eventuellt handelskrig mellan USA och andra länder.

– Var Sverige står när det gäller frihandel är klart, och jag ska ta upp vikten av att WTO stärks och att frihandeln försvaras.

Hon konstaterar att EU inte höll måttet i början av krisen. Italien bad till exempel om hjälp – men fick ingen. Och länderna stängde sina gränser och stoppade handel utan att samarbeta.

– EU var inledningsvis verkligen inte storartat. Varje land vidtog sina egna åtgärder och länderna var senfärdiga med att hjälpa varandra.

Frågan är hur EU kommer att fungera framöver.

– Historien visar att kriser alltid stärkt EU, och jag tror att den här också kommer att göra det. Det ligger i EU:s natur – vi måste ta oss samman. Vi kan inte ta oss ur det här ensamma.

Johan Brink: Tveksamt om flyget kommer tillbaka

Johan Brink, lektor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, förklarar att kriser gör att allt skaka om, och det är inte alldeles säkert att bitarna trillar ned på samma plats som förr. Nu tror han att den strukturomvandling som redan pågick i flera branscher innan pandemin kommer att förstärkas.

– E-handeln, klädbranschen och shopping har redan haft ett pågående skifte. Där kan det nog bli bestående effekter. Även flygbranschen, det är tveksamt om flyget kommer tillbaka som före krisen. Redan innan talades mycket om europeiska tågresor i stället.

Anders Forslund: Strukturomvandlingar påskyndas

Anders Forslund, professor i nationalekonomi och biträdande chef för Institutet för arbetsmarknadsutvärdering vid Uppsala universitet, tror att digitaliseringen och användningen av artificiell intelligens nu kan påskyndas.

– Om man tittar på tidigare kriser så har strukturomvandlingar påskyndats. Vissa aktiviteter försvinner. Nu pratar många om digitalisering och artificiell intelligens, och det kan komma fortare, säger Anders Forslund.

Men krisen gör att de som är svagast på arbetsmarknaden riskerar att råka ännu värre ut.

– Lågkonjunkturer är de svagastes värsta fiende. De som har svagast anknytning till arbetsmarknaden är de som först förlorar på krisen.

Han ser också en ny, oroande våg av arbetslöshet komma.

– De som är tillsvidareanställda, och just har kommit in eller är på väg in, förlorar sina jobb.

Men han ser också möjligheter.

– En sak har blivit påtaglig. Det finns nu en vitt spridd uppfattning att vård och omsorg är underbemannade branscher. Det finns också en press på de ansvariga att se till att de får bättre utbildning. Det prioriteras så mycket att de kanske är beredda att höja skatterna, säger Anders Forslund.

Johanna Cederblad/TT

Coronakrisen har fått allt fler att använda dator och telefon för inköp. Arkivbild. Bild: Johansen, Erik
Är vinnarna de som redan är digitaliserade? Arkivbild. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
Just nu är den internationella handeln hotad, enligt Cecilia Malmström. Arkivbild. Bild: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT
Vissa tror på minskat resande. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT
Det finns risk att allt fler, och även nya grupper, blir arbetslösa. Arkivbild. Bild: Pontus Lundahl/TT

Sedan krisen slog till har vissa branscher gått bättre än andra. Flera teknikbolag har gått riktigt bra, liksom läkemedelsbolag och medicinteknikbolag. Även bolag som Swedish Match, som gör snus, och Essity, som bland annat tillverkar toapapper, har gått bra. Men exempelvis H&M har tappat rejält, liksom byggbolag, fastighetsbolag och industribolag.

Börsen stod som högst den 23 februari, sedan dök den kraftigt under en lång tid. Men från mitten av mars har en återhämtning skett.