Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade en budgetprognos förra veckan inför vårändringsbudgeten.
Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade en budgetprognos förra veckan inför vårändringsbudgeten.

Finansjätte varnar för snål svensk regering

Tillväxtprognoserna har på senare tid sänkts på löpande band, både för svensk ekonomi och för omvärlden. På marknaden tvivlar tunga aktörer, som den amerikanska kapitalförvaltaren Pimco, på om Sveriges regering har vad som krävs om det slutar i recession.

ANNONS
|

Risken för recession tilltar när tillväxten faller på bred front, särskilt för länder som Sverige med nästan hälften av BNP från exportsektorn.

Sveriges ekonomi präglas samtidigt av nedtryckta räntor och en Riksbank som redan kört gasen i botten med minusränta och ett gigantiskt program för stödköp av statspapper.

Hoppas på tydlig signal

Peder Beck-Friis, portföljförvaltare på Kalifornien-baserade Pimco, hoppas därför på att regeringen slutar låta så snål och i stället ger en tydlig signal om att man är redo att skjuta till stimulanser när det krävs.

- Om vi skulle gå in i en recession i Sverige – kanske inte det här året, men i framtiden – har vi ingen penningpolitik. Vi börjar ju på väldigt låga räntenivåer. Då måste det föras en expansiv finanspolitik, om vi ska ta oss ur det, säger han.

ANNONS

- Men då är frågan hur villiga svenska politiker är att göra det. Jag tror inte de är så villiga, tillägger han.

Pimco är en av de tyngsta tungviktarna just på obligationsmarknaden, där stater och företag tar sina lån. Det Kalifornien-baserade företaget förvaltar totalt kapital för 1660 miljarder dollar.

Utrymmet för finansminister Magdalena Andersson (S) att agera mer offensivt i finanspolitiken är stort, enligt Beck-Friis. Han pekar på ihållande överskottet i statsbudgeten och en offentlig skuldsättningsnivå som beräknas sjunka till 34,5 procent i år.

- Det finns jättemycket utrymme. Men svenskarna är väldigt lika tyskarna i det här avseendet. Man vill gärna spara, inte konsumera, säger han.

Kapacitet men ingen villighet

Det handlar enligt Beck-Friis för det första om finanspolitisk kapacitet, det vill säga hur mycket man kan spendera. Nästa steg är att avgöra hur villig man är att spendera.

ANNONS

- Det paradoxala här är att där det finns kapacitet (som i Sverige) finns ingen villighet att spendera och där det finns villighet (Italien) finns det ingen kapacitet.

De tre största riskerna för svensk ekonomi är enligt Beck-Friis alla kopplade till handelns utveckling. Den största risken är ett urspårat handelskrig mellan USA och Kina.

- Men vi tror att det kommer att lösa sig, att de hittar en kompromiss, säger han.

En annan stor risk för Sverige är om USA drämmer till med höjda tullar på bilar från EU. Ovanpå det kommer all osäkerhet kring brexitprocessen, som kan skena i väg och sluta med en brittisk krasch ut ur EU utan utträdesavtal.

Kan påverka svensk ekonomi

Fast även här ser Beck-Friis en låg sannolikhet för att det ska bli några större problem. Han bedömer sannolikheten för att det blir för USA-tullar på EU-bilar som låg och risken för en brittisk krasch ut ur EU som minimal.

ANNONS

- Att Storbritannien ska krascha ut ur EU de närmaste månaderna, den sannolikheten är väldigt, väldigt låg, säger han.

- Och på sikt, om Storbritannien går ur EU, kan det påverka svensk ekonomi – men väldigt lite. Det här med brexit är ju något som är mycket viktigare för Storbritannien än resten av världen, tillägger han.

TT
Fakta: Skulden sjunker, överskottet stiger

Den offentliga sektorns skuld i Sverige har sedan en tid varit på väg nedåt i rask takt och riktningen pekar fortsatt nedåt de närmaste åren, långt under det så kallade skuldankaret på 35 procent av BNP.

I fjol noterades den offentliga skulden på 38,8 procent, enligt Finansdepartementet. Prognosen för i år tangerar målet med 34,5 procent. Fast sedan fortsätter det nedåt mot beräknade 28,2 procent 2022, enligt den senaste prognosen från regeringen, presenterad inför onsdagens vårändringsbudget.

Om bruttoskulden avviker med mer än 5 procent av BNP ska regeringen lämna en skrivelse till riksdagen och förklara vad som orsakat avvikelsen och hur den ska hanteras.

Regeringen räknar samtidigt med att budgetöverskottet uppgår till 0,6 procent av BNP i år, 0,7 procent 2020 och 1,1 procent 2021 för att i slutet av prognosperioden, 2020, vara uppe på 1,9 procent av BNP.

Målet enligt de budgetpolitiska målen är att det finansiella sparandet ska vara på 0,33 procent över en så kallad konjunkturcykel.

ANNONS