Det blir det första obligationslånet sedan Grekland i höstas formellt avslutade det tredje stödprogrammet med nödlån, som under åtta år varit den grekiska statens primära finansieringskälla.
Lånet som det nu flaggas för uppgår till två miljarder euro och räntan beräknas hamna på 3,5–3,6 procent, enligt den grekiska tidningen Ekathimerini.
Det kan jämföras med räntan på en svensk femårig statsobligation, som ligger strax under noll procent. Räntegapet utgör den premie Grekland måste betala då marknaden tvivlar på landets betalningsförmåga.
Obligationslånet, som ska tas inom kort, kommer sedan Greklands premiärminister Alexis Tsipras med knapp marginal nyligen överlevt en förtroendeomröstning i parlamentet för att därefter, i fredags, få ett omstritt avtal om grannlandet Makedoniens namn – som enligt avtalet ska heta Nordmakedonien.
Avtalet är impopulärt bland grekiska väljare. Enligt opinionsmätningar motsätter sig omkring 60 procent av det grekiska folket avtalet, som kan bli en viktig faktor i valrörelsen vid sidan av känsliga frågor som kyrkans relation till den grekiska staten.
Grekland ska hålla parlamentsval senast i oktober i år.
Under den djupa grekiska skuld- och tillväxtkrisen, som slog ut landet från kapitalmarknaden 2010, har omkring en fjärdedel av landets BNP gått upp i rök. En försiktig återhämtning har dock etablerats på senare år och i år beräknas tillväxten till 2,4 procent enligt en färsk rapport från Internationella valutafonden (IMF), upp från 2,1 procent 2018.
Men i rapporten flaggas även för att det kan komma bakslag i konjunkturen samtidigt som det utfärdas en varning för att strukturreformer av den grekiska ekonomin krävs för att skapa en ihållande tillväxt.
Greklands regering har som en följd av krisen en statsskuld på 180 procent av BNP, den i särklass största skuldbördan bland EU-länderna.
Källa: Reuters