I årstakt blev det en inflation, enligt Riksbankens så kallade KPIF-mått (exklusive ränteförändringar), på 4,1 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Det är den högsta inflationen sedan 1993. Mätt med det rena KPI-måttet var inflationen 3,9 procent, den högsta sedan 2008.

I november låg inflationstakten på 3,6 procent (KPIF).

Stefan Ingves tonar ner siffran. Rensat för de skenande elpriserna är inflationen lägre än Riksbankens inflationsmål på två procent. De stigande energipriserna bedöms falla tillbaka. Och rensat för dem så är inflationstrycket &quot;måttligt&quot;, enligt Ingves.

– Då ser vi tydligt att det inte hänt särskilt mycket, säger han vid den digitala konferensen Ekonomichefsdagarna.

Riksbankens reporänteprognos om en höjning först andra halvåret 2024 ligger därmed fast.

Men ändå, inflationen stiger mer än väntat.

– Högre än vår prognos, men ungefär i linje med vad marknaden trott, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

Energipriserna var pådrivande i utvecklingen.

&quot;Det var den högsta månadsförändringen för priserna på el som uppmätts under 2000-talet&quot;, skriver Caroline Neander, prisstatistiker på SCB, i en kommentar.

Och rensar man bort energipriserna sjönk inflationstakten i december till 1,7 procent, mot 1,9 procent i november. Det är något som Riksbanken tar hänsyn till när den bestämmer styrräntan framöver.

– Den underliggande inflationen (rensat för elpriser) visar ingen dramatik, säger Isaksson som visserligen tror att den stiger lite till.

– Men inte tillräckligt för att Riksbanken kommer att anse att det är läge att höja räntan.

Han anar att december blir toppen för inflationen den här gången. Och visst, risken för en räntehöjning har ökat, men Nordeas huvudscenario är att inflationen sjunker tillbaka under året.

– Riksbanken hinner helt enkelt inte höja räntan, säger Torbjörn Isaksson.

Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg resonerar på liknande sätt. Inflationen är rejält hög men övergående:

&quot;Dagens siffra kommer dock knappast att göra ett penningpolitiskt avtryck i form av höjd reporänteprognos, trots att den är långt över Riksbankens prognos från november&quot;, skriver hon i en kommentar.

På månadsbasis, jämfört med november steg priserna även på livsmedel, särskilt grönsakspriserna. Det var dessutom högre priser på kläder och transporttjänster, medan drivmedelspriserna sjönk, enligt SCB. Sett över ett år har däremot bensinen och dieseln ökat kraftigt i pris.

Den omedelbara marknadsreaktionen var måttlig. Räntan på Sveriges tioåriga statsobligation tog ett litet kliv uppåt, medan kronan backade något öre mot euron.

Rättad version: I en tidigare version fanns otydlighet kring de olika måtten och när inflationen tidigare var som högst.

SCB beräknar olika inflationsmått för olika ändamål. KPIF är Riksbankens målvariabel, medan KPI är det mått som bland annat används i kompensationssyfte.

Sen finns måttet KPIF-XE, vilket är prisförändringarna när energipriserna räknats bort, även det ett mått som Riksbanken använder sig av i sin inflationsbedömning som ligger till grund för reporäntan.

Fakta: Olika mått

Olle Lindström/TT

Inflationssmäll oroar inte Ingves

Riksbankschefen Stefan Ingves på växelkontor, men väntas inte växla räntespår. Arkivbild.