Krisdrabbade Danske Bank presenterar sin rapport för tredje kvartalet. Arkivbild.
Krisdrabbade Danske Bank presenterar sin rapport för tredje kvartalet. Arkivbild.

Kurslyft trots rapportmiss från Danske Bank

Vinsten rasar oväntat mycket för Danske Bank i tredje kvartalet, som präglats av bankens gigantiska penningtvätthärva i Estland. Men på börsen är det tummen upp.

ANNONS
|

Danske Bank-aktien stiger med cirka 4 procent. Detta trots att vinsten för kvartalet hamnade lägre än väntat och trots att banken inte hade några lugnande besked att komma med när det gäller de misstänkta affärerna i Estland 2007–2015.

- Men det fanns inget nytt negativt heller. Det kanske räcker för att aktien ska handlas upp lite, säger Andreas Håkansson, analytiker på Exane BNP Paribas.

Rasat 50 procent

Han påpekar att Danske Bank-aktien inför kvartalsrapporten följt med nedåt när konkurrenterna Jyske Bank och Sydbank rapporterat resultat.

ANNONS

Samtidigt finns det mycket börsvärde att återhämta för Danske Bank, vars aktie rasat med nästan 50 procent sedan årsskiftet.

Marknaden ser en stor risk för att Danske Bank åker på mångmiljardböter och i värsta fall USA-sanktioner till följd av härvan, som redan tvingat den förre vd:n Thomas Borgen att avgå.

"Vi är medvetna om att vi har ett hårt arbete framför oss med att återfå kundernas förtroende", skriver Danske Banks tillförordnade vd Jesper Nielsen i rapporten.

Har påverkat förtroendet

Han tillägger att bankens utredning av penningtvätthärvan i Estland, där tusentals kunder gjort miljontals misstänkta transaktioner, ännu pågår. USA:s justitiedepartement utreder också härvan, liksom danska och estländska myndigheter.

Vinsten i tredje kvartalet sjönk bland annat sedan Danske Bank satt av 1,5 miljarder kronor som en donation till brottsbekämpning. Donationens storlek motsvarar den bruttovinst Danske Bank tidigare plockat ut från den filial i Tallinn som misstänks för att ha hjälpt tusentals kunder från forna sovjetrepubliker att tvätta pengar.

Danske Bank i Sverige har också påverkats av penningtvättskandalen, enligt Berit Behring, vd för Danske Bank i Sverige.

- Det är klart att det har påverkat förtroendet för hela banken. Och även om det här har rört Estland och är en historisk händelse, så har det påverkat även oss här i Sverige och våra kunders förtroende för banken, säger hon.

ANNONS

Tillväxt och nya kunder

Banken har haft väldigt stort fokus på att informera kunder så mycket som möjligt om vad som har hänt, enligt Behring.

- Men framförallt trycka på hur annorlunda vi är i dag och allt som vi har gjort sedan 2015 för att säkerställa att det här aldrig händer igen, säger hon.

Fast tittar man på den svenska verksamhetens resultat går det inte att skönja någon kris. Den präglas av tillväxt och nya kunder.

- Så i siffrorna kan man egentligen inte se någon effekt, säger Behring.

I Sverige ökar Danske Banks intäkter och rörelseresultat med 2 procent under tredje kvartalet och banken tar marknadsandelar på en ännu växande bolånemarknad, trots att man ökar sin så kallade bolånemarginal.

- Vi tar ungefär tio procent av nyutlåningen på den svenska bolånemarknaden just nu, vilket vi är väldigt nöjda med, säger Behring.

ANNONS
TT
Tabell: Danske Banks delårsrapport i siffror

Kvartal 3, 2018 Kvartal 3, 2017

Räntenetto 5852 6050

Provisionsnetto 3777 3572

Intäkter 11100 11544

Kostnader 7367 5480

Vinst före skatt 3588 6236

Siffror i miljoner danska kronor.

Fakta: 9,5 miljoner misstänkta överföringar

Danske Bank presenterade i september en preliminär rapport om den omfattande penningtvätthärva som bankens filial i Estland var inblandad i 2007–2015. Skandalen har redan tvingat vd:n Thomas Borgen att avgå.

Tusentals kunder, primärt från forna sovjetrepubliker, ska ha tvättat pengar via konton i Danske Banks filial i Tallinn under perioden. En betydande andel av pengarna ska ha förts över till konton i länder som Brittiska Jungfruöarna, Storbritannien och Finland och misstänks vara penningtvätt.

Sammanlagt granskas cirka 15000 kunder som gjort omkring 9,5 miljoner misstänkta transaktioner under perioden för sammanlagt 200 miljarder euro (2100 miljarder svenska kronor).

Den misstänkta verksamheten fortsatte trots att estländska myndigheter kritiserade bankens penningtvättkontroller redan 2007. Banken vidtog inte heller några åtgärder när en visselblåsare i banken varnat för verksamheten 2014.

Skandalen utreds av myndigheter i såväl Danmark som Estland och USA. Bedömare befarar att Danske Bank när utredningarna är klara ska tvingas betala mångmiljardböter eller i värsta fall drabbas av amerikanska sanktioner.

ANNONS