Så kallade osynliga arbetsuppgifter är de som görs utan att det ingår i någons arbetsbeskrivning. Det kan handla om att introducera nya kollegor, plocka ut diskmaskinen eller anteckna under möten. Och enligt boken ”Allt vi inte ser” är det kvinnor som utför majoriteten av det osynliga arbetet.
Ida Östensson, en av bokens författare, berättar för Kollega om det som den danska professorn Lise Vesterlund kallar för icke-meriterande arbete.
– Hennes forskning visar att kvinnor lägger upp till 200 fler timmar per år på sådant arbete jämfört med män. Det är dessutom 50 procents större risk att en kvinna blir tillfrågad att utföra icke-meriterande arbete och 50 procents större chans att hon tackar ja.
Doris Lydahl, lektor i vetenskapsteori på Göteborg Universitet delar bilden av att kvinnor gör mer osynligt jobb överlag på arbetsplatsen.
– Det finns helt klart en könsdimension i det hela. Osynligt arbete kopplas mer till den reproduktiva sfären. Vi har tydliga genusnormer i samhället, även om det blivit bättre så skolas kvinnor fortfarande till att vara mer omhändertagande och ägna sig åt reproduktivt arbete. Det är även säkert så att kvinnor oftare blir tillfrågade eller bara gör det osynliga arbetet.
För- och nackdelar med osynligt arbete
Doris Lydahl har även forskat inom osynligt arbete inom vården.
– Tidigare har det funnits mycket osynligt arbete inom vården som sjuksköterskor och undersköterskor fått göra, utan att det funnits med i deras arbetsuppgifter eller i journalföringen. Det har främst handlat om omvårdnads- och omsorgsarbete, som att ta hand om patienten och hjälpa dem med hygien, byta lakan och delat ut mat, säger hon.
De senaste åren har dock de rutinerna mer och mer börjat synliggöras och standardiseras. Men det osynliga arbetet på jobbet förekommer fortfarande och det finns två olika typer av det enligt Doris Lydahl.
Ena typen är när arbetsuppgifterna är osynliga men den som gör dem är synlig. Till exempel att man syns till på arbetsplatsen men arbetsuppgifterna varken uppmärksammas eller syns, utan pågår bakom kulisserna.
– En annan typ är där arbetet är synligt men vem som gör det är osynligt, till exempel som att ta ut disken ur diskmaskinen, vattna blommor och anteckna under möten, säger Doris Lydahl.
Samtidigt menar hon att det inte alltid är positivt om det osynliga arbetet synliggörs.
– Det finns någon slags frihet i att man får göra som man vill om arbetsuppgifterna inte är så synliga. Inkluderas arbetet i rutinerna måste man ofta också redovisa vad det är man har gjort. Men å andra sidan, om man synliggör arbetet kan man också använda det vid till exempel löneförhandlingar.
Osynligt arbete kan leda till sjukskrivning
Mindre än en femtedel av arbetsgivarna jobbar med att jämnt fördela de osynliga arbetsuppgifterna, enligt en Sifo-undersökning, beställd av organisationen Make equal som Ida Östensson är ordförande för. Hon berättar om att det går att ha rutiner för att fördela arbetet jämt mellan könen och att det ska ingå i arbetsbeskrivningen.
Att männen inte lägger lika mycket av sin arbetstid på de osynliga arbetsuppgifterna kan bland annat få konsekvenser för hälsan, enligt Ida Östensson.
– Det leder till ojämlika löner och karriärmöjligheter. Det ökar också risken för kvinnor att drabbas av utmattning och sjukskrivningar, säger hon till Kollega.
"Se vem som gör vad”
Peter Tai Cristensen, som är jämställdhetsexpert på Unionen håller med om att kvinnorna dominerar det osynliga arbetet, och säger att om man inte arbetar aktivt med att bryta könsmönster så riskerar man att reproducera dem. Samtidigt tror han att förutsättningarna för att hitta lösningar som bryter mönstret är goda om samtalet lyfts, enligt Kollega.
Enligt Doris Lydahl beror lösningarna på vad för typ av arbetsplats det är och hur det ser ut på den.
– Man kan granska systemet och se vem som gör vad. Risken är att det blir för mycket kontroll gällande de osynliga arbetsuppgifterna. Beroende på hur det ser ut får man kanske överväga det helt enkelt.
Plocka ut diskmaskinen
Anteckna under möten
Vattna blommorna
Introducera nya kollegor
