Den 1 februari höjde de flesta livsmedelskedjorna i Norge priserna med runt 10 procent över en natt. Det efter att nya avtal förhandlats fram med leverantörerna.
Men lågpriskedjan Kiwi bestämde sig i stället för att behålla priserna på samma nivå som tidigare på samtliga varor.
Utöver det hade de redan i september låst priset på nära 250 varor fram till maj.
"Varit galet"
– Vi fick kraftiga prisökningar från leverantörerna i februari så de flesta hade förväntat sig att priserna skulle gå upp väldigt mycket, säger Kiwis kommunikationschef Kristine Aakvaag Arvin.
Kiwi hade inte kommunicerat sina planer i förväg och överraskade därför marknaden. Enligt Kristine Aakvaag Arvin ledde det till 600 000 nya kunder på en vecka.
– Det har varit helt galet. Vi brukar vara näst störst på marknaden men den senaste månaden har vi varit nummer ett, säger hon.
Konkurrenterna Coop Extra och Rema tvingades snabbt följa efter när kunderna uteblev.
Priskrig mellan matbutiker
Eftersom de tre aktörerna har ungefär 70 procent av hela branschen ledde Kiwis drag till att matprisinflationen, och inflationen som helhet, sjönk i Norge i februari, enligt bland annat Nordeas chefsekonom i Norge, Kjetil Olsen.
"Matpriserna var den främsta faktorn bakom nedgången i kärninflationen... som i sin tur beror på ett priskrig mellan matbutikerna", skrev han i en kommentar när inflationssiffran presenterades.
Kristine Aakvaag Arvin vill själv inte kalla det för ett prisstopp, utan snarare att Kiwi "motverkat prisökningarna".
– Det här har lett till en prispress på mat i Norge, just nu är det en väldigt tuff konkurrens. Bortsett från frukt och grönt, som får nya inköpspriser varje vecka, har vi inte höjt priset på någon av våra 5 000 varor på över sex veckor, säger hon.
Det dyraste kedjan gjort
TT: Varför valde ni att frysa priserna?
– Vi ska vara prispressarna i branschen. Vi ser det som en investering på lång sikt för att få fler och nöjdare kunder.
Men det är inte gratis. Kristine Aakvaag Arvin beskriver det som det dyraste Kiwi någonsin har gjort.
– Det här är en vanvettig kostnad. Självklart är det viktigt för oss att vara lönsamma eftersom vi har ansvar för 14 000 anställda, men just nu är marginalerna hårt pressade och det går ut över lönsamheten, säger hon.
TT: Betyder det här att ni går med förlust?
– Det kan jag inte kommentera, mer än att det kostar väldigt mycket. Marginalerna i dagligvarubranschen är lika låga i Norge som i Sverige. Men vi ser det som en långsiktig investering. Även om det är en hög kostnad så blir kostnaden mindre när vi har tillväxt i antal kunder.
"Har gjort vår del av jobbet"
Ekonomerna ser dock prisstoppet som tillfälligt och räknar inte med att det kommer att vara året ut. Kristin Aakvaag Arvin vill inte kommentera när Kiwis priser kommer att höjas igen, med hänvisning till konkurrensen.
– Vi kommer inte att höja priserna mer än vi behöver. Vi såg vad konkurrenterna gjorde när de höjde priserna med 10 procent över natten. Den nivån överraskade oss, säger hon.
Enligt Kristine Aakvaag Arvin engagerar frågan många i Norge just nu.
– Vi förstår det eftersom mat är något alla behöver. Det har också blivit mer politisk debatt runt matpriser. Vi tycker att vi har gjort vår del av jobbet nu, säger hon.
Fakta: Matpriserna i Norge och Sverige
Matpriserna i Sverige stiger mest i Norden.
Skillnaderna mot Finland och Danmark går till stor del att förklara med den svaga svenska kronan, som gör att allt som importeras blir dyrare.
Men det förklarar inte varför matpriserna i Sverige stiger mer än i Norge. Det senaste året har den norska kronan snarare försvagats mot den svenska.
Trots det har matpriserna stigit mycket mer i Sverige det senaste året. I februari var matprisinflationen i Norge 8,7 procent enligt EU:s harmoniserade mått, jämfört med 21,6 procent i Sverige.
Källa: TT, Eurostat