Nu återinförs fribeloppet – studenter får inte tjäna för mycket

Om du arbetar samtidigt som du tar studielån bör du se över dina inkomster. Nu återinförs nämligen gränsen för hur mycket man får tjäna utan att studiemedlet påverkas. Men är fribeloppet rättvist eller sätter det käppar i hjulet för fattiga studenter?

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

Sedan 2020 har studenter kunnat tjäna hur mycket pengar som helst utan att studiemedlet dras in. Med anledning av coronapandemin beslutade regeringen och riksdagen nämligen att fribeloppet för studiemedel skulle avskaffas tillfälligt. Men den 1 juli återgår allt till det normala.

Vad är fribelopp?

Fribeloppet är gränsen för hur hög inkomst man får ha utan att ens studiemedel påverkas. Det är uppdelat på halvår, 1 januari till 30 juni och 1 juli till 31 december. Den som har inkomster över fribeloppsgränsen får mindre studiemedel.

– Om man tar fullt studiemedel och överstiger fribeloppet minskar studiemedlen med 61 procent av mellanskillnaden mellan fribeloppet och den inkomst man har. Så om du tjänar 10 000 över fribeloppsgränsen så minskar dina studiemedel med 6 100 kronor, säger Carl-Johan Stolt på CSN.

ANNONS

När man ansöker om studiemedel ska man fylla i sin förväntade inkomst för det kommande halvåret. Till inkomst räknas alla skattepliktiga inkomster. Det kan till exempel vara lön (före skatt), inkomster från eget företag, vinst från försäljning av bostad, ränta, aktieutdelning, a-kassa, föräldrapenning och pension.

Kan bli återbetalningsskyldig

Inkomster man har under sommaren räknas med, även om man inte studerar då. Lönen ska räknas in till det kalenderhalvår som den betalas ut.

Carl-Johan Stolt säger att det är bäst att genast meddela CSN om ens inkomst förändras under terminen. Om man plötsligt råkar tjäna för mycket riskerar man nämligen att få återkrav på studiemedlet i efterhand.

– CSN efterkontrollerar inkomsterna genom Skatteverket, och ett drygt år senare, när taxeringen är klar, får vi kännedom om vilka som har haft inkomster över fribeloppsgränsen. Då blir man återbetalningsskyldig och det tillkommer en ränta, som i år ligger på 2,3 procent.

Slopades för att stötta vården

Beslutet att ta bort fribeloppet under pandemin fattades för att ge fler studenter möjligheten att arbeta inom vården. Enligt utbildningsministern Anna Ekström var det ett ”undantag i en extraordinär situation”. Det finns inga planer på att avskaffa fribeloppet permanent.

– Sverige har ett av världens mest generösa och omfattande studiestödssystem. Regeringen höjde totalbeloppet inom studiemedlen 2018 genom en höjning av bidragsdelen med 300 kronor per månad. Nivån på fribeloppet är generös – studenter kan jobba nästan halvtid, till exempel som sjuksköterska, och samtidigt få fullt studiemedel. Jag bedömer att studiemedlens totalbelopp är väl avvägt, men vi följer utvecklingen noga, säger Anna Ekström.

ANNONS
”Sverige har ett av världens mest generösa och omfattande studiestödssystem,” säger utbildningsministern Anna Ekström
”Sverige har ett av världens mest generösa och omfattande studiestödssystem,” säger utbildningsministern Anna Ekström Bild: Fotograf Kristian Pohl/Regeringskansliet

”Hade behövt se över hur det är utformat”

Sofia Holmdahl är förbundsordförande för SSCO, Stockholms studentkårer. Hon är kritisk till hur fribeloppet ser ut idag.

– Nu när det har varit covid har det funnits möjlighet att se över hur fribeloppet faktiskt fungerar. I dagsläget är det många som inte klarar av att leva sina liv på grund av fribeloppet. I stället för att bara ta tillbaka det hade man behövt se över hur det är utformat.

En förändring som Sofia Holmdahl och SSCO hade velat se är att endast de månader då man studerar ska omfattas av fribeloppet.

– Under sommaren och framför allt innan man börjar plugga måste man ha möjlighet att arbeta, så jag tycker att fribeloppet endast ska omfatta de månaderna då man faktiskt studerar.

Sofia Holmdahl säger att hon har återkommande kontakt med studenter som har varit tvungna att välja mellan jobb och studiemedel.

– Det är ett reellt problem för många studenter. Sen säger inte jag att man ska kunna tjäna hur mycket pengar som helst och vara en svinrik person och fortfarande få bidrag från staten.

Sofia Holmdahl, förbundsordförande för Stockholms studentkårer, anser att fribeloppet endast borde omfatta de månader då man studerar.
Sofia Holmdahl, förbundsordförande för Stockholms studentkårer, anser att fribeloppet endast borde omfatta de månader då man studerar. Bild: Privat

Går att få tilläggslån

Syftet med fribeloppet är att studiemedlet ska vara behovsprövat, alltså att det ska gå till de som verkligen behöver det. Den som tjänar över fribeloppet anses kunna klara sig på sin inkomst, åtminstone delvis. Men hur ska man klara sig om man har en mycket hög hyra, eller kanske barn att försörja?

ANNONS

– Utöver det vanliga bidragsbeloppet och lånebeloppet kan man få tilläggslån, till exempel om man har haft en hög inkomst innan man började plugga. Man kan också få tilläggsbidrag om man har barn, samt vissa merkostnadslån, säger Carl-Johan Stolt från CSN.

Studerande under 29 år kan även ha rätt till bostadsbidrag, vars storlek beror på studentens inkomster och kostnader.

Carl-Johan Stolt säger att han kan förstå att en del måste jobba vid sidan av studierna för att ha råd med hyra, och att fribeloppet då kan upplevas som besvärligt.

– Det kan ju vara så att man behöver extra pengar. Men samtidigt är det relativt få som överstiger fribeloppet. 2019 var det omkring 7 procent. Året därpå ökade det till 14 procent – men då var fribeloppsgränsen borttagen.

ANNONS