Prognos: Så drabbas du av lågkonjunkturen nästa år

Hushållen kommer att dra ner på sin konsumtion i höst och vinter, vilket gör att svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur nästa år, enligt Konjunkturinstitutet. Bland annat väntas kraftigt höjda elpriser. Ekonomen Robert Bergqvist förklarar vad det betyder, men pekar också på ljusglimtar.
–Vi går mot tuffare tider, det råder det ingen tvekan om, men det gäller även att se möjligheterna, säger han.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

Hushållen kommer att konsumera mindre i höst och vinter, vilket gör att Sverige går in i lågkonjunktur nästa år, enligt Konjunkturinstitutets (KI) senaste prognos.

Gasbristen i Europa ser ut att ge rekordhöga energipriser under vintern, och inflationen spås närma sig 10 procent.

– Jag skulle inte vilja vara alarmistisk, vi ser inte en lågkonjunktur av de slag som vi såg under finanskrisen eller pandemin framför oss, då steg arbetslösheten mycket mer, säger Ylva Hedén Westerdahl, chef för Konjunkturinstitutets prognosavdelning, på en pressträff.

– Däremot kan de som nu har varit utan jobb få det svårare att komma in på arbetsmarknaden.

ANNONS

Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, förklarar vidare.

– Hushållens framtidstro har kollapsat både i Sverige och i andra länder. Orsaken är att vi har en hög inflation och stigande räntor och det äter upp pengarna i våra plånböcker.

Motorn i konjunkturen hackar

Hushållen brukar betraktas som en drivande motor i den ekonomiska tillväxten

– Så när de inte konsumerar går konjunkturen ner, säger Robert Bergqvist.

Ett dilemma i det hela är att trots att Sverige spås gå in i en lågkonjunktur så fortsätter Riksbanken att höja styrräntan. Vanligtvis när konjunkturen går ner så brukar bankerna sänka räntan.

– Så vi har ett allvarligt problem i Sverige och resten av världen. Men vår centralbank Riksbanken har inget annat val än att rikta in sig på inflationen. Förhoppningen är att det blir en kortvarig period av höga priser.

Många miljöengagerade politiker och forskare menar att minskad konsumtion är bra för klimatet. Hur ska vi se på konsumtion egentligen?

– Det finns en överkonsumtion i världen och det är ganska uppenbart att det tär på våra resurser och får konsekvenser för klimatet.

Så påverkas hushållen av lågkonjunkturen

  • Under kommande vinterhalvår stiger priset på el till nya rekordnivåer, en dubblering jämfört med förra vintern, vilket minskar hushållens möjlighet att köpa bland annat dyrare kapitalvaror.
  • De höga priserna på varor hänger kvar och inflationen bedöms att bli högre än vad man tidigare trott.
  • Riksbanken fortsätter med räntehöjningar, vilket höjer kostnaden för alla hushåll med bolån.
  • Hushållen drar ned på sitt sparande för att klara utgifterna.
  • En recession i Europa påverkar också Sverige negativt och därmed hushållen, störningar i Kina och Rysslands invasion i Ukraina är fortsatta faktorer.
  • Den viktiga exportindustrin kyls av, som sysselsätter många svenskar, men orderböckerna är samtidigt välfyllda.
  • Den lägre konsumtionen drar ned på summan av varor och tjänster – bruttonationalprodukten.
  • Läget på arbetsmarknaden fortsätter att förbättras – även om det inte ser lika bra ut nu som man trodde för ett par månader sedan.
  • Sverige har starka statsfinanser, vilket kan leda till att offentlig sektor och välfärden kan få ökade tillskott, vilket i sin tur kan påverka personer anställda i offentlig sektor.

Källa: Konjunkturinstitutets augustiprognos

Varorna tog mycket av plånbokens utrymme

Under pandemin var dessutom konsumtionen av varor ovanligt hög på bekostnad av köp av tjänster. När hushållen inte kunde röra sig ut gick de istället ut på nätet och klickade hem varor, men det är redan på tillbakagång, menar Robert Bergqvist.

ANNONS

– Vi är redan inne i en sådan process där den överdrivna konsumtionen kommer att bli mindre och det tror jag är nödvändigt för att spara på resurser.

Konjunkturprognoser brukar oftast använda BNP som ett mått. BNP-siffran beskriver storleken på Sveriges ekonomi genom att mäta värdet av varor och tjänster. För att det ska gå bra ska BNP vara så högt som möjligt.

– Men om du frågar mig som individ så vill jag ha ren luft, en bra miljö och slippa alla de här värmeböljorna som blir, och det är värden som inte kan fångas med i ett sådant här BNP-mått, säger Robert Bergqvist.

Han berättar att det finns organisationer som undersöker hur BNP kan bytas ut mot ett mått som även inkluderar negativa sidoeffekter för miljön, men det har inte gjorts ännu.

– Utan när vi pratar om bra och dåligt så brukar vi titta på BNP-talen.

Robert Bergqvist, SEB:s seniorekonom , tidigare chefsekonom.
Robert Bergqvist, SEB:s seniorekonom , tidigare chefsekonom. Bild: Jessica Gow/TT

Nästa regering har möjligheter: ”men de får gå försiktigt”

Robert Bergqvist ser däremot ljuspunkter i KI:s rapport. Styrräntan väntas ligga på 2 procent vid årsslutet och inte bli mycket högre än så. Det gör att inflationen faller tillbaka snabbt under nästa år och Riksbanken låter då räntan ligga still.

– Att en styrränta bara skulle nå upp till två procent, det är väldigt lågt.

ANNONS

Robert Bergqvist började jobba på Riksbanken i slutet av 80-talet och har sett både uppgång och fall i svensk ekonomi.

–Vi går mot tuffare tider, det råder det ingen tvekan om. Men det gäller också att se möjligheter, säger han.

De svenska statsfinanserna är starka, därför finns det gott om verktyg att hantera inflationen.

– Så regeringen som kommer att sitta efter valet, de har väldigt mycket muskler att kunna agera med finanspolitiken om det skulle behövas. Men de får gå försiktigt.

Satsningar på utbildning och 5G kan ge jobb

Om nästa regering skulle gå ut med breda, generella bidrag eller skattesänkningar i syfte att underlätta för hushållen, kan det istället späda på inflationen vilket leder till att Riksbanken måste höja räntan ännu mer.

– Det vi vinner på kortsiktigt genom att få mer pengar i plånboken riskerar sedan att ätas upp i räntor, säger Robert Bergqvist.

Han menar att staten istället bör satsa på riktade stöd åt hushåll och företag

– Det man kan göra är att rikta in sig mot både hushåll och företag som råkar extra illa ut nu med ökande energipriser och högre kostnader generellt sett.

Robert Bergqvist lyfter även långsiktiga ekonomiska satsningar på skola och utbildning.

– Omställningen till den gröna ekonomin kommer kräva nya kunskaper och erfarenheter så det är ett utmärkt tillfälle att skala upp den typen av utbildningar

ANNONS

Även fysiska och digitala infrastruktursatsningar vore en bra idé, enligt honom. Till exempel satsningar på vägar, broar och tåg men också lanseringen av 5G-nät.

– Om man rullar ut det nu så sätter det folk i arbete utan att spä på inflationen mer, säger Robert Bergqvist.

LÄS MER:Krympflation: varor blir mindre – men kostar lika mycket

LÄS MER:Matpriserna ökade mer i juli än under hela förra året

LÄS MER:Högre elräkningar – här är elbolagen att akta sig för

Missa inte det senaste från GP Ekonomi!

Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

ANNONS