Inflationen fortsätter att gröpa ur hål i våra plånböcker. Pengarnas värde i Sverige minskar snabbare än vad mångas löner stiger, vilket innebär att svenskarnas reallöner sjunker i en takt som vi inte sett sedan 90-talet.
Reallöner – det vill säga lönen i relation till varor och tjänster du kan köpa – har de senaste åren i allmänhet ökat, givet att den svenska inflationen legat på en lägre nivå än den årliga lönehöjningen som vanligtvis ligger på omkring 2 procent i årstakt.
I SCB:s senaste konsumentprisindex-rapport redovisade myndigheten en inflation på 7,2 procent i årstakt, vilket med andra ord är betydligt högre än en normal löneökning. Pengarna i ditt lönekuvert blir alltså mindre värda än tidigare.
Sparekonom: Bostadsrättsägare kan få dubbelsmäll
Tidningen har tagit hjälp från Nordnets sparekonom Frida Bratt för att räkna ut hur mycket mer ett hushåll behöver tjäna för att hålla jämn takt med inflationen. I ett villahushåll med två barn och två föräldrar behöver inkomsten att öka med 3 700 kronor per månad.
Motsvarande siffra för ett bostadsrättshushåll är något lägre, och landar på 2 366 kronor per månad. Dock är den kalkylen något osäkrare eftersom såväl ökade elkostnader som bostadsrättsföreningens räntekostnader varierar beroende på föreningens ekonomi.
– Här ligger ju risken vid elprisökningar och ökade räntekostnader för föreningen att bostadsrättsinnehavaren får en dubbelsmäll, säger Frida Bratt.
Men bara för att din lön inte kan köpa dig lika mycket varor och tjänster som tidigare betyder det inte att du kan vänta dig en löneökning i paritet med inflationen. Breda löneökningar riskerar bara att förvärra situationen, och kan enligt Nordnets sparekonom Frida Bratt vara dåligt för samhällsekonomin.
– Lönen och inflationen brukar jaga varandra uppåt, och det vill man inte se ur ett samhällsperspektiv. Men det är fullt förståeligt att man vill ha en högre lön när alla kostnader ökar.
Frida Bratt: Se över kostnaderna
I stället för att be om en högre lön på grund av inflationen kan det vara läge att se över vilka hushållskostnader man har. Vissa kostnader, som bolån, mat och el kommer man sällan undan, och samtliga lär öka i kostnad under året. Samtidigt tjänar man på att vara en medveten konsument som ställer krav på bland annat banker och elbolag, menar Frida Bratt.
– Vissa saker behöver man kanske att prioritera bort. Andra, som räntor och elavtal, kan man se över så att man inte betalar mer än nödvändigt. Fortsätt att förhandla om boräntan, bankerna ska inte få det för enkelt att höja räntorna bara på grund av ränteläget, säger hon.
Se räkneexemplen i faktarutorna nedan.
Räkneexempel: Så här mycket dyrare blir 2022 för villaägare
Förutsättningar i räkneexemplet:
Barnfamilj med två föräldrar och två barn.
De har lån på tre miljoner kronor, kör bensinbil och bor i villa.
Båda föräldrarna har en medelinkomst på 36 100 kr före skatt (medelinkomsten i Sverige 2020).
2021 såg deras kostnader ut så här:
El: 1 kr/kWh, förbrukning 20 000 kWh/år = 20 000 kr/ år
Bensin: 15 kr/litern, bilkörning 2 000 mil/år = 16 000 kr/år
Mat: 5 000 kr per månad (schablon från Konsumentverket) = 60 000 kr/år
Boränta: 1,5 %: 31 000 kr efter ränteavdrag
Deras totala kostnader 2021 var: 127 000 kr/år
Kostnader under 2022:
El: 2 kr/kWh, förbrukning 20 000 kWh/år = 40 000 kr/år
Bensin: 21 kr/litern, bilkörning 2 000 mil/år = 24 000 kr
Mat: 5 450 kr (ökning av matpriser med 9 %) = 65 400 kr
Boränta: 2 % = 42 000 kr efter ränteavdrag
Deras totala kostnader 2022 var: 171 400 kr
Förändring:
Skillnaden mellan årskostnaderna var 44 400 kr
Det betyder att de båda föräldrarna tillsammans skulle behöva 3 700 kr extra varje månad.
De skulle behöva 5 procent i löneökning var.
Räkneexempel: Så här mycket dyrare blir 2022 för bostadsrättinnehavare
Förutsättningar:
Två föräldrar och två barn. Lån på tre miljoner kronor, kör bensinbil och bor i lägenhet.
2021 såg deras kostnader ut så här:
El: 1 kr/kWh, förbrukning 4000 kWh/år = 4000 kr/ år
Bensin: 15 kr/litern, bilkörning 2 000 mil/år = 16 000 kr/år
Mat: 5 000 kr per månad (schablon från Konsumentverket) = 60 000 kr/år
Boränta: 1,5 %: 31 000 kr efter ränteavdrag
Totalt: 111 000 kr/år
Kostnader under 2022:
El: 2 kr/kWh, förbrukning 4000 kWh/år = 8 000 kr/år
Bensin: 21 kr/litern, bilkörning 2 000 mil/år = 24 000 kr
Mat: 5 450 kr (ökning av matpriser med 9 %) = 65 400 kr
Boränta: 2 % = 42 000 kr efter ränteavdrag
Totalt: 139 400 kr
Förändring:
Totalt: + 28 400 kr
El: + 4000 kr
Bensin: + 8 000 kr
Mat: + 5 400 kr
Boränta: + 11 000
28 400/12= 2 366 kr/mån i ökade kostnader
Notera att exemplet endast tar upp spotpriset på el och inte elnätsavgift. Kostnaden för uppvärmning ligger oftast hos bostadsrättsföreningen.