Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Flygskatten under 2018 för SAS-resor uppgick till 260 miljoner kronor, enligt bolagets vd Rickard Gustafson. Arkivbild.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

SAS vd: Olyckligt med flygskatten

Regeringens och flygbranschens syn på hur flygets klimatpåverkan ska minskas går brett isär. SAS-chefen anser att de 260 miljoner skattekronor som bolagets passagerare stod för under fjolåret hade kunnat användas bättre.

- Jag tycker att det är olyckligt med flygskatten så som den är utformad just nu. Såväl motståndare som supportrar till skatten har konstaterat att någon direkt miljökonsekvens har den inte, säger Rickard Gustafson, vd för SAS.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Flygskatten infördes i april förra året av Stefan Löfvens (S) regering. När Moderaternas och Kristdemokraternas budget vann majoritet i riksdagen i höstas såg den ut att avskaffas. Men i och med överenskommelsen som slöts i januari mellan Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna blir flygskatten trots allt kvar.

Enligt regeringen är skatten viktig för att minska resandet.

"Flygskatten är och kommer vara viktig för att begränsa flygets ökande utsläpp. Det är principiellt viktigt att också flyget ska vara med och betala för sina miljökostnader, och inte vara det enda transportslag som är undantaget miljöskatter", säger miljöminister Isabella Lövin i en skriftlig kommentar.

Regeringen får stöd

Hon får medhåll från Naturskyddsföreningen.

- Den har en tydlig effekt i och med att den synliggör flygets klimatpåverkan och faktiskt bidrar till att dämpa efterfrågan på flygresor. Men jag kan hålla med om att den inte har tillräckligt stor effekt. Den här flygskatten räcker inte, den är för låg, säger David Kihlberg, organisationens klimatchef.

Under 2017 beräknades växthusgasutsläppen från svenskarnas flygresor till cirka tio miljoner ton koldioxid, ungefär lika mycket som utsläppen från alla personbilar i Sverige, enligt en rapport från Chalmers tekniska högskola, beställd av Naturvårdsverket. Privatresorna står för fyra femtedelar av utsläppen.

Rickard Gustafson anser att skatten skulle ha fått större effekt om pengarna hade öronmärkts för miljösatsningar.

- Jag hade hellre sett, om man ska ha en flygskatt, att pengarna öronmärkts för att hjälpa industrin att ställa om till ett mer hållbart resande. Det skulle jag välkomna. Men så är inte den där utformad, säger han.

Nu tycker Gustafson att skatten mest sätter käppar i hjulen för de bolag som vill satsa på hållbarhet:

- Det här gör bara att de små marginalerna som flygbranschen redan har blir ännu mindre och får sämre möjligheter att själv investera i ett hållbart resande.

För dialog

Under 2018, från april till december, betalade SAS resenärer totalt cirka 260 miljoner kronor i flygskatt i Sverige.

- På sikt blir det mycket pengar som skulle kunna investeras i klimatförbättrande åtgärder, säger Rickard Gustafson.

Naturskyddsföreningen ser gärna att skatten som kommer in från svenskarnas flygresor läggs på investeringar som förbättrar klimatet, till exempel satsningar på järnvägsnätet.

- Att mer av intäkterna från flygskatten borde gå till miljöåtgärder kan jag hålla med om. Men vi pratar om olika saker, säger David Kihlberg.

Rickard Gustafson poängterar också att flygets miljöpåverkan är en global fråga. Han tycker inte att den kan isoleras till ett land och att flygbranschen globalt försöker ta ansvar.