Stålbad hotar Sveriges hjälporganisationer

Regeringens chocksänkning med över nio miljarder kronor av det internationella biståndet, för att finansiera ukrainskt flyktingmottagande i Sverige, slår hårt mot svenska hjälporganisationer.
– Man låter de fattigaste betala för vårt flyktingmottagande. Det är budgettekniskt smart, men det är inte etiskt okej, säger Anders Berg på Individuell Människohjälp.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

I fjol ökade allmänhetens givande till hjälporganisationer med 9,7 miljarder kronor, vilket fortsatte att öka kraftigt med flera miljarder kronor efter den ryska invasionen i Ukraina i år.

I april kom dråpslaget när regeringen aviserade att man skär ner det internationella biståndet med nära tio miljarder kronor och omfördelar de pengarna till Migrationsverkets ukrainska flyktingmottagande istället.

Miljarderna motsvarar en fjärdedel av Sidas budget, och där sitter man just nu och gör en konsekvensanalys av närmare 2 000 avtal. De som drabbas hårdast av nedskärningarna är miljöorganisationer, människorättsorganisationer och civilsamhällesorganisationer.

Charlotte Rydh, generalsekreterare i branschorganisationen Giva Sverige.
Charlotte Rydh, generalsekreterare i branschorganisationen Giva Sverige. Bild: Christin Philipson

Rädsla för att det är en testballong

– Omfördelningen får mycket allvarliga konsekvenser, för det är ju inte så att alla andra kriser försvinner. Så vi fördelar då om biståndet till världens mest utsatta människor tillbaka till oss i Sverige. Helt plötsligt kommer organisationer i Afrika och Latinamerika att stå helt utan finansiering. Detta är i grunden allvarligt, säger Charlotte Rydh, generalsekreterare i branschorganisationen Giva Sverige.

ANNONS

En av de organisationer som drabbas direkt av nedskärningarna är IM, Individuell Människohjälp, som arbetar med samarbetspartner i Indien, Nepal, Mellanöstern och södra Afrika. De har fått ett sparkrav på 39 procent under året, vilket innebär att de förlorar 27 miljoner kronor.

Anders Berg, chef för den internationella verksamheten IM.
Anders Berg, chef för den internationella verksamheten IM. Bild: Malin Kihlström

– Vi visste inte ens om detta under årets första fyra månader. Rent praktiskt så innebär det att vi har 27 miljoner kronor mindre att ge till våra lokala samarbetspartners ute i världen, däribland pengar som skulle säkra upp demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter i Ukraina. Det är ju absurt, säger Anders Berg, chef för den internationella verksamheten.

IM kommer att försöka lösa problemen genom att använda pengar man sparat undan för krislägen, och hoppas att ingen av deras partners ska tvingas lägga ner eller säga upp personal.

– Vi hoppas att detta är en engångshändelse, men vi fruktar att det är en testballong. Även om vi täcker upp med våra besparingar så är det ett dråpslag och man låter de fattigaste betala vårt flyktingmottagande, säger Anders Berg.

Naturkatastrofer och svält får behålla bistånd

Organisationer som till exempel Röda Korset som arbetar med humanitärt bistånd till naturkatastrofer och svält är undantagna från nedskärningarna.

Biståndsminister Matilda Ernkrans står bakom beslutet att omfördela biståndspengar till ukrainskt flyktingmottagande, men har också sagt att det kan komma att ändras.

ANNONS

– Vi har fått uppgifter från Migrationsverket som pekar på att det kanske inte blir så många ukrainska kvinnor och barn som man trodde i första prognosen. Vi hoppas att vi kan återkomma i närtid med hur vi ser på detta, sade hon i en Eko-intervju.

Under onsdagen gick ett 50-tal hjälporganisationer ut i ett nationellt upprop för att rädda biståndet som kommer att pågå 8 juni och 11 september 2022.

ANNONS