Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Utländska varor har blivit allt färre i Turkiet sedan valutakrisen fått importen att falla. Arkivbild.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Svenska företag känner av lirakris

Valutakrisen i Turkiet slår nu mot den svenska exportnäringen. Färsk statistik pekar på en kraftigt minskad import i Turkiet.

- Vi får signaler från företag om att deras turkiska kunder inte kan köpa lika mycket som var tänkt från början, säger Exportkreditnämndens (EKN) landanalytiker Victor Carstenius.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Riskerna med att göra affärer med Turkiet har ökat. Sedan den turkiska valutan gick genom golvet tidigare i somras har EKN tvingats till att försämra landets rating vid försäkringar över exportaffärer. På den stegrande sjugradiga riskskalan befinner sig nu Turkiet på fem, ett snäpp högre än före krisen.

Vaksammare bolag

Att insatserna har höjts märks nu även i Sverige, enligt Victor Carstenius.

- Om man som svenskt företag är i färd att gå in i Turkiet är man lite mer försiktigt inställd.

Myndighetens huvuduppgift är att försäkra svenska utlandsaffärer. Hittills i år har EKN garanterat export till Turkiet värd en halv miljard kronor, vilket kan jämföras med 2,9 miljarder för helåret 2017. Sammantaget uppgår myndighetens utestående försäkringar mot Turkiet till 5,4 miljarder kronor.

Att dra några längre slutsatser om statistiken är dock svårt, enligt Carstenius.

- Man skulle kunna tänka sig att kriser innebär färre exportaffärer och därmed en mindre garantigivning från vår sida. Samtidigt blir företagen mer försiktiga i sådana situationer och söker sig till oss i större utsträckning.

Centralbanken utmanar presidenten

Turkiet som tidigare varit ett stjärnskott bland tillväxtekonomierna har till stor del finansierat uppgången genom utländska lån, oftast tagna i dollar.

Sedan lirans värde djupdykt har dessa krediter dock kommit att bli en dyr affär och oroar en redan skakig marknad. För att lugna investerarna och stilla kapitalflykten har landets centralbank nyligen höjt styrräntan markant. Därmed har det blivit mer fördelaktigt att behålla turkiska tillgångar vilket fått liran att stabiliseras något.

Landets ekonomi är dock även fortsättningsvis turbulent, med tydliga risker i handelskonflikten med USA samt president Erdogans återkommande försök att underminera centralbankens oberoende. Men det finns en styrka i att landet hittills lyckats undvika en dikeskörning, enligt Carstenius.

- Turkiet har klarat turbulenta perioder förhållandevis bra tidigare, som exempelvis kuppförsöket 2016 och finanskrisen 2008–2009.