Studentbostäderna på Plejadgatan på Lindholmen får sina första hyresgäster nu under luciaveckan. Såväl stommen som fasaden är klädd i trä.
Studentbostäderna på Plejadgatan på Lindholmen får sina första hyresgäster nu under luciaveckan. Såväl stommen som fasaden är klädd i trä. Bild: Thomas Johansson

Trähus hetare när klimatet får feber

Till helgen börjar inflyttningen i nya studentbostäderna Plejaden på Lindholmen. Det som gör projektet speciellt är att husen är byggda av ihopsatta trämoduler. Och med ökade krav på klimatvänliga hus ökar trähusbyggandet kraftigt.

ANNONS

Mer än halva Sveriges yta är täckt av skog och Sverige är ett av länderna i världen med mest skog per invånare – drygt två hektar eller mer än 20 000 kvadratmeter per svensk, enligt tillgänglig statistik. Materialet är också starkt växande i byggindustrin visar färsk statistik från branschorganisationen Trä- och möbelföretagen, TMF. Och då handlar det inte om villor, där trä alltid varit ett dominerande material, utan flerbostadshus. Flerbostadshusen där även stommen är byggd i trä ökade med nio procent i fjol och har även ökat stadigt de senaste åren.

– Det handlar om att kunskapen om träbyggnation har ökat, med bland annat kompakta trämoduler. Och det finns en insikt om att klimatavtrycket blir lägre när man bygger i trä. Även vid uppförandet blir det en lägre klimatpåverkan, säger David Johnsson, vd på TMF.

ANNONS

Chalmerssatsning

Ett uttryck för det ökande intresset för trähusbyggandet är en ny forskarassistenttjänst i träkonstruktion på Chalmers vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.

– Vi behöver den kompetensen. Träbyggnation har blivit allt viktigare de senaste åren på grund av klimatfrågan, säger avdelningschefen Mario Plos.

I organisationen Trästad samlas också näringsliv, akademi och kommuner för att driva på trähusbyggnationen. Bland aktiva kommuner märks till exempel Skellefteå och Växjö. Ett uppmärksammat projekt i Västsverige är också bostadsområdet Frostaliden i Skövde med åttavåningshus helt i trä.

Och Göteborg då?

– Göteborg är inte med i Trästad, men jag upplever att det händer mycket i Göteborg också, säger David Johnsson.

Jan Larsson (till höger), ansvarig arkitekt från White förklarar fördelarna med trähus jämfört med andra material. Erika Karlberg, arbetsledare för Lindbäcks Bygg och Magnus Bonander, fastighetschef SGS Studentbostäder är utförare och beställare. Själva rummen ser dock ut som vilka rum som helst – väggarna är klädda med gipsskivor.
Jan Larsson (till höger), ansvarig arkitekt från White förklarar fördelarna med trähus jämfört med andra material. Erika Karlberg, arbetsledare för Lindbäcks Bygg och Magnus Bonander, fastighetschef SGS Studentbostäder är utförare och beställare. Själva rummen ser dock ut som vilka rum som helst – väggarna är klädda med gipsskivor. Bild: Thomas Johansson

Arkitekten bakom trähöghusen i Skövde är göteborgaren Jan Larsson på White. Och han ligger också bakom tre nya studentbostadshus på Lindholmen som Piteåföretaget Lindbäcks uppför för SGS Studentbostäders räkning. Husen på Plejadgatan på gamla Lindholmen kommer att få de första inflyttande studenterna denna vecka.

Ekonomin avgjorde

Projektet är resultatet av en tävling som SGS utlyste om framtidens studentbostäder 2011. Men det var faktiskt inte klimathänsynen som gjorde att Lindbäck och White vann tävlingen, utan en annan hållbarhetsaspekt. Husen var billigast att producera. Projektet i den kulturhistoriskt känsliga miljön blev dock överklagat, men står efter en rad ändringar färdiga.

ANNONS
Ove Andersson (till höger) var en av de närboende som överklagade studentbostadsprojektet på Plejadgatan – men arkitekten Jan Larsson från White och byggherren får nu positiva omdömen när det står färdigt.
Ove Andersson (till höger) var en av de närboende som överklagade studentbostadsprojektet på Plejadgatan – men arkitekten Jan Larsson från White och byggherren får nu positiva omdömen när det står färdigt. Bild: Thomas Johansson

SGS fastighetschef, Magnus Bonander, arkitekten Jan Larsson och platschefen från Lindbäcks, Erika Karlberg, visar GP runt på platsen. Erika Karlberg förklarar att alla rumsmodulerna är tillverkade i den automatiserade träfabriken i Piteå och sedan transporterade till Göteborg där husen sätts ihop som ett legobygge. Den halländska trävarujätten Derome invigde för övrigt en husmodulfabrik i Kungsbacka nyligen med en liknande produktionstänkande.

– Det finns tre olika sätt att bygga flerbostadshus och andra större hus i trä: hus där pelarna/balkarna är i trä, hus byggda med trämoduler som här och hus byggda i massivträ/korslaminerat trä, konstaterar Jan Larsson.

Och hur är det med brandfaran?

– Det är exakt samma brandsäkerhetskrav som hus byggda i betong – det är ingen skillnad.

Fler projekt på Lindholmen

Ett stenkast från studentbostäderna på Lindholmen pågår faktiskt ett annat intressant trähusprojekt – Lindholmens tekniska gymnasium. Byggnaden som är ritad av KUB arkitekter har en stomme av limträ med ytterväggar av massivträ. Att det går att bygga på höjden i trä står också klart.

– Men över 12 våningar kan det vara utmanande, säger Jan Larsson.

Att det går att bygga riktigt höga trähus tänker Sumitomo Foristry i Japan försöka bevisa – deras skrapa i Tokyo är tänkt att bli 350 meter hög.
Att det går att bygga riktigt höga trähus tänker Sumitomo Foristry i Japan försöka bevisa – deras skrapa i Tokyo är tänkt att bli 350 meter hög. Bild: Sumitomo Foristry

Men det finns gott om projekt som testar dessa gränser. White själva har ritat ett nytt kulturhus i trä i Skellefteå med 18 våningar. Men det finns skyskrapeprojekt också: I Tokyo planerar Sumitomo Foristry en skyskrapa på 350 meter där stommen är i trä. Här handlar det om korslaminerat trä, där trämaterialet blir lika hårt som stål.

ANNONS
ANNONS