Kapitaltillskottet som ägarna, danska och svenska staten, skjuter till uppgår till 2,2 miljarder kronor, varav danskarna ska stå för 1,8 miljarder kronor.
- Det här visar att danskarna har tagit sitt ansvar, säger näringsminister Mikael Damberg (S).
Det är i den danska delen som det blöder kraftigt, 700 miljoner kronor back bara under första halvåret i år, medan den svenska delen i alla fall går plus.
Postnords ledning begärde inledningsvis tre miljarder kronor i ägartillskott för att lösa den ekonomiska krisen i den danska rörelsen. Den danska delen lider av kraftigt fallande brevvolymer samtidigt som uppsägningarna av personal väntas bli mycket dyra. Många anställda har uppsägningsavtal på uppemot tre år, enligt Damberg.
Facken nöjda
Problemen har skapat dålig stämning mellan anställda i Danmark och Sverige. Det har också varit en frostig ton på regeringsnivå. Förhandlingarna har varit hårda och det har talats om att svenska staten skulle gå rättsligt fram mot den danska. Men nu är svenska LO-facket Seko nöjt.
- Vi uppskattar ansvarstagandet från danska staten, säger Johan Lindholm, ordförande för Seko-posten.
Även danska facket gillar uppgörelsen.
- Tack Damberg, säger Eigil Johannesen, ombud för danska Postnordanställda i fackförbundet HK.
- Det finns en stor glädje i Danmark över att man nu har hittat en lösning. Inte minst över att den svenska ägarsidan har bekräftat sin villighet till att fortfarande ha en stark nordisk koncern, säger han.
Redan accepterat
Tusentals anställda i Danmark kommer att bli av med jobbet, men Eigil Johannesen säger att den delen har de danska fackföreningarna redan accepterat.
- Det ska bara hanteras professionellt.
Enligt den danska finansministern Kristian Jensen (V) väntar mycket stora neddragningar.
- Det möjliggör en rationalisering från 10000 till 6000 medarbetare, säger Jensen enligt Ritzau.
Tillskottet till Postnord måste anmälas till EU-kommissionen, men Damberg räknar inte med några problem att få godkänt för räddningsplanen.
Han tror inte heller att uppgörelsen om Postnord påverkar den svenska rörelsen.
- Det här innebär inget direkt för den svenska verksamheten, säger Damberg till TT.
Dåligt avtal
Om inget hade gjorts nu hade förlusterna i den danska verksamheten påverkat även den svenska rörelsen, i form av att pengar då hade behövts flyttas från Sverige till Danmark.
Damberg pekar på att aktieägaravtalet som slöts 2009 inte var bra eftersom Sverige äger 60 procent och Danmark 40, men delar 50/50 på makten i bolaget.
Avtalet ska nu ses över. Damberg anser att det trots krisen för Postnord finns bra utsikter för ett gemensamt nordiskt postföretag. Han har stöd av den borgerliga oppositonen för ägartillskottet.
- Vi ställer upp på det här. Ytterst handlar det om att få en fungerande postgång i Sverige, säger Lars Hjälmered, moderat och vice ordförande i riksdagens näringsutskott, till TT.
Statsminister Stefan Löfven (S) kritiserar den tidigare borgerliga regeringen för att den genomförde sammanslagningen av svenska Posten och Post Danmark.
- Även där gjorde den förra borgerliga regeringen en inte så lysande affär. Vi är 60-procentig ägare till bolaget, men vi har ett 50-procentigt inflytande, säger Löfven.
TT
I oktober har uppgifterna duggat tätt om en konflikt mellan Sverige och Danmark relaterad till det gemensamma ägandet i Postnord. Sent i förra veckan skrev den danska tidningen Børsen att pengarna är på väg att ta slut i bolagets danska del. Sedan tidigare har Postnords ledning sagt att det dansk-svenska bolaget behöver tre miljarder kronor i nytt kapital för att kunna hantera de dyra jätteuppsägningarna som den blödande danska verksamheten behöver genomföra. Här anser den svenska regeringen att danskarna bör stå för större delen, eftersom problemen i Danmark uppstått som en följd av att de danska myndigheterna gått över till digital postgång.
De danska politikerna, vars uppfattning är att kostnaden ska delas, har i sin tur slagit tillbaka och kritiserat Sverige för att ha fört över miljardbelopp från Danmark till Sverige. Enligt den danska tidningen Finans ska Postnord ha sålt danska tillgångar och använt pengarna till nya svenska postterminaler.
Såväl uppgifterna om finansiell kris i den danska delen, och att pengar från verksamheten i Danmark förts över till Sverige, har tillbakavisats från officiellt håll.
I september rapporterade DN, med hänvisning till en "insatt" källa, att Sverige planerar att stämma Danmark gällande brott mot Postnords aktieägaravtal. Bakgrunden skulle vara att man från svensk sida tycker att danskarna brutit mot en lojalitetsklausul när Danmark genomförde den stora digitaliseringen som innebär att all kommunikation mellan offentliga sektorn och medborgarna sker digitalt. Det har gjort att brevmängden minskat med 90 procent sedan millennieskiftet, vilket gör att den danska delen dras med stor övertalighet av personal.