Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

En svensk e-krona kan bli verklighet

2016 presenterade Riksbanken sin idé om att lansera en svensk e-krona. Anledningen bakom förslaget var den fortsatt minskande kontantanvändningen men också kryptovalutornas framfart. Året därpå startades den första delen av ett testprojekt där Riksbanken tillsammans med konsulter och tekniska leverantörer ska se om en e-krona kan bli verklighet.

E-kronan: Ingen kryptovaluta

Riksbanken har varit tydliga med att poängtera att e-kronan inte kommer att vara en kryptovaluta. E-kronan är istället tänkt att vara ett substitut mot dagens kontanter. Hundra e-kronor kommer därmed att motsvara hundra traditionella kronor. Riksbanken har valt att skilja kryptovalutor mot traditionella fiatvalutor och ser dem som en finansiell tillgång istället för ett betalmedel.
 
Kryptovalutor kan däremot användas som betalmedel, även om det än så länge används i en mindre utsträckning än dollar, euro eller svensk krona. De ingår i valutamarknaden och är tillgängliga för trading, både med derivatprodukter som CFD, och via börser. Där växlas en kryptovaluta mot en annan valuta. Förklaringen som ges på frågan vad är kryptovaluta, är att det är en digital valuta som är decentraliserad, vilket innebär att den inte styrs av en riks- eller centralbank. Under åren har det lanserats flera olika kryptovalutor. Bitcoin är den vanligaste men ethereum och litecoin har vuxit sig större. 

Inspirerat av blockkedjetekniken

Anledningen till att e-kronan har förknippats med kryptovalutor är för att de bygger på samma teknik. I ett pilottest som startades under 2019 kommer ett nätverk att byggas upp med hjälp av en typ av blockkedjeteknik, som på engelska kallas Distributed Ledger Technology. Det här nätverket kommer att vara grunden för att användare ska kunna göra transaktioner mellan varandra med Riksbanken som ett övervakande organ. Det kommer att se till att inga e-kronor kan förfalskas eller kopieras. Nätverket ska vara tillgängligt för användare via en digital plånbok, som antingen finns på ett kort eller i en app. En förhoppning är att alla transaktioner ska kunna göras offline. 
 
E-kronans nätverk bygger inte på exakt samma plattform som exempelvis bitcoin. Riksbankens pilottest kommer att bygga på plattformen Corda, vars energiförbrukning inte är i närheten av lika hög. Corda kommer även låta Riksbanken vara ett styrande organ, vilket inte finns för bitcoin eller andra kryptovalutor.

Enkelt och säkert

Riksbankens pilottest kommer att pågå fram till 2021. Under den här tiden kommer e-kronan att testas både av banker och av enskilda användare. Syftet med e-kronan är att komplettera och i slutändan ersätta kontanterna. För att detta ska kunna genomföras måste nätverket vara säkert och enkelt att förstå och använda. Riksbanken är de enda som kommer att få utfärda e-kronan, på samma sätt som att de är de enda som får trycka kontanter. De vill fortsätta att kunna erbjuda betalmedel och en betallösning när kontanterna försvinner. Övriga banker och betalföretag, såsom Swish, är privata aktörer som väljer vilka kunder de vill ha. Riksbanken vill se till att det finns en betalmetod som är tillgänglig för alla.

Sveriges riksbank var den första att undersöka möjligheterna med en e-valuta. Sedan dess har andra länders riksbanker börjat att undersöka konceptet. Oavsett hur pilottestet fortlöper är det ännu inte bestämt om e-kronan kommer att tas i bruk. Det slutgiltiga beslutet kommer inte att tas av Riksbanken. Det kommer att avgöras på regeringsnivå.