Tänker dokumentera. Cecilie Tenfjord Toftby berättar att det ser lika illa ut på den norska kusten och hoppas att en fotoutställning kan väcka politiker från andra länder i EU-parlamentet.Foto: Stefan Karlsson
Tänker dokumentera. Cecilie Tenfjord Toftby berättar att det ser lika illa ut på den norska kusten och hoppas att en fotoutställning kan väcka politiker från andra länder i EU-parlamentet.Foto: Stefan Karlsson

Få vill ta tag i havets skräp

Mängderna av skräp och bråte som har flutit iland förvånar inte Cecilie Tenfjord Toftby (M), kandidat till EU-parlamentet.

ANNONS
|

– Alla är medvetna om problemet. Men det är viktigt att dokumentera. Jag tror inte att så många politiker har tagit i det eller badat i det.

Det var under en träff med Anders Nilsson från föreningen Världens vackraste skärgård, som riksdagsledamoten från Borås, med norskt påbrå, fick se både fint städade och klippor och nedskräpade sådana i denna populära skärgård för turister. Att ideella krafter i Fjällbacka ska behöva gå in och hålla rent för att Bohuslän inte ska tvingas skämmas inför turister, ifrågasattes.

Samtidigt tycks det råda en oklar ansvarsfördelning. Är det EU, staten eller berörd kommun som borde ta tag i taktpinnen för att motverka denna gränsöverskridande miljöförstöring?

ANNONS

Något svar gavs inte under fredagens båttur med M-ledamöter.

För Cecilia Tenfjord Toftby, inriktad på miljö- och energifrågor, känns det angeläget att visa politiker från andra länder att deras dumpade skräp hamnar på den svenska västkusten.

– Jag ska försöka att ordna en fotoutställning när jag kommer till Bryssel för att visa att här kommer det skräp från till exempel Storbritannien och Frankrike. Då ska man veta att det bara är 15 procent av skräpet som kommer upp på land. 85 procent blir kvar i havet.

– Här finns ett producentansvar men också ett konsumentansvar, säger Cecilia Tenfjord Toftby, som efterlyser ett fungerande återvinningssystem och större ansvarstagande från skeppsnäringen.

Bland spänner, dunkar, vattenflaskor och matförpackningar finns även trålgarn och bojar.

Mycket kommer från dåligt beteende av fiskenäringen, berättar Anders Nilsson, som har några års erfarenhet av städning i skärgården.

Fjällbackafamiljer adopterar öar som de håller rent på. En dag varje sommar görs en stor gemensam insats och första gången, 2012, samlades över 1 200 säckar med skräp in, som kommunen tog hand om vid kajen.

Förra året hjälptes hundratals personer åt att göra ”rent hus”.

Fler samhällen utmed Sveriges kust borde kopiera konceptet, tycker föreningen, samtidigt som den anser att offentlig finansiering vore på sin plats.

ANNONS

– Man ser här att alla plastpåsar är ett stort problem. Förbud är kanske inte är rätt väg att gå. Men man borde kunna påverka industrin att jobba med bättre lösningar, säger Ann-Sofie Alm, riksdagskandidat från Munkedal.

Varje år slängs omkring 9 000 ton sopor på marken i Sverige, mest cigarettfimpar, snusprillor och förpackningar till godis, snabbmat, läsk och glass.Skräpet stannar kvar länge i naturen innan det bryts ner. En cigarettfimp tar tre år, en plastpåse tolv år, en läskburk 200 år och en pet-flaska 450 år.Längs stränderna på framförallt västkusten ligger också tonvis med skräp som förs i land med havsströmmarna. Mängden sopor varierar från år till år och den exakta mängden är svår att uppskatta, men enligt en beräkning handlar det om cirka en kubikmeter skräp i timmen.Källa: Håll Sverige rent, Städa strand (TT)

ANNONS