Jesu död på korset där och då var Guds stora kärleksgest till hela mänskligheten och till varje människa. Själva sinnebilden för utsträckt hand, ja, utgiven kropp, och öppen famn, oavsett allt. Jesu död på korset som verklighet i vars och ens hjärta, här och nu, i dag, innebär att ingen av oss är ensamma i ångestens natt, att han är. med oss där, oavsett hur det känns.
All smärta vi någonsin har känt och kommer att känna har han delat. Det är nästan omöjligt att föreställa sig, men det är det vi får tro. Julnatten är fullbordad, kan man säga. Gud blev verkligen människa i precis varje avseende.
Jesu uppståndelse, där och då, var dödens slutgiltiga dödsryckningar. Det är att ta ut segern i förskott, kan man tycka, när det är alldeles för uppenbart att döden härjar här precis som vanligt, men ändå är det vad vi får tro: Han gick ut ur graven.
Han har lovat att ta oss med sig. För att han lever ska vi leva. Jesu uppståndelse, här och nu i våra hjärtan, föder trotsigt hopp, ett ”Joho!”, ett ”Det är visst möjligt!”, ett ”Jag orkar ett andetag till. Ett.” Och utan döden på korset, utan den delade smärtan, vore inte det där uppståndelsehoppet något som höll oss vid liv. De två hör oupplösligt ihop.
Jag vill säga att den död och den uppståndelse som blir verklig i oss, i våra hjärtan, den kan bli det därför att den var verklig då, därför att det är detta som tron gör med oss. Det finns någon sorts vilja att förringa det, att hålla den bokstavliga tron på den fysiska händelsen som det enda viktiga och sanna.
Jag tror att det kan ställa till det för oss. Som jag ser det finns det ingen motsättning – tvärtom. Den historiska händelsen blir verklig på ett djupare sätt när den som dog och uppstod, som dör och uppstår med oss, blir känd och älskad.
Svensk migrationspolitik blir verklig på ett djupare sätt för den som har tagit emot en ung människa i sitt hem. Den mänskliga biologin blir verklig på ett djupare sätt för den som väntar barn eller är svårt sjuk. Växternas livscykel blir verklig på ett djupare sätt för den som odlar sin trädgård. Arkimedes princip blir verklig på ett djupare sätt för den som flyter på rygg i badviken. Jesus Kristus blir verklig på ett djupare sätt för den som lever med honom, genom död till liv.
