Catarina Svensson Brodén, komminister i Dalabergs församling, skriver veckans Mellan raderna.
Catarina Svensson Brodén, komminister i Dalabergs församling, skriver veckans Mellan raderna.

#Metoo är en bra början

Den senaste tiden har dominerats av kvinnors berättelser om sexuella övergrepp.

ANNONS
|

När flera tusen samlades på Sergels torg i Stockholm skrevs historia, säger många. Lena Wersäll, som är psykoterapeut och har jobbat med barn och unga som utsatts, säger att det finns en kraft och energi som gläder henne i det som händer nu. Öppenheten är viktig. Nu bär vi alla med oss ett ansvar att se Sverige förändras. Det är vi tillsammans som skapar förändringen och det är vi tillsammans som bestämmer vilken värld våra barn ska växa upp i.

Alyssa Milano började berätta om sina erfarenheter i filmbranschen på twitter, hon avslutade med: Om du också är drabbad svara #Metoo … på bara några timmar spreds detta som en löpeld i sociala medier. Rörelsen som startade i Hollywood gör något helt unikt, mäktiga män som hittills blivit skyddade av sin status är inte skyddade längre.

ANNONS

Förändringen börjar med att skammen får stå tillbaka, rädslan får ge vika för behovet av upprättelse och behovet av att faktiskt få säga som det är.

Ann Heberleins doktorsavhandling handlar om kränkningar och förlåtelse. I den kan vi läsa om skammen på ett annat sätt. Hon menar att skam är en kvinnlig känsla, medan skuld är en manlig känsla. Att kvinnor är mer benägna att känna skam än män är väl belagt i psykologin. Kvinnor lär sig skämmas. Skam är alltså socialt konstruerat. Kvinnor och män socialiseras in i könsidentiteter genom omgivningens förväntningar. Mannen är aktiv medan kvinnan är passiv. Kvinnor är, män gör.

Antropologer skiljer mellan skam- och skuldkulturer. I en skamkultur är individens värde beroende av att han bejakas av de andra medlemmarna av sin grupp, att han åtnjuter samhällets respekt. Skam är förknippat med vanära och heder. I skamkulturer betonas individens ansvar mindre.

I skuldkulturer däremot betonas individens ansvar och respekt för lagar, regler och auktoritet. Skulden hör hemma i en juridisk kontext medan skammen mer är en psykologisk eller social känsla. Enligt psykologiska studier drabbas offer ofta av skam. Särskilt vanligt är detta bland dem som blivit utsatta för sexuella övergrepp.

Varför skäms offer? Det är skamligt att vara ett offer i vår kultur. Skamligt att vara svag, svaghet har ingen plats i en kultur som hyllar styrka och självbehärskning. Skammen i sig blir ett handikapp då den konkret utgör ett hinder för att delta eftersom den som känner sig mindervärdig drar sig undan.

ANNONS

Hur ser vi idag på offer? #Metoo sätter lyktan på hur det ser ut idag. Sanningen är brutal men den befriar.

Vi vet att de straff vi har i dag inte alltid minskar brottsligheten, men måste ändå inte samhället sätta en gräns? Vi kunde läsa för en tid sedan att piratkopieraren bakom Swefilmer fick ett hårdare straff än de tre männen som dömdes för gruppvåldtäkten på Facebook? Ur offrets perspektiv är också rättvisan mycket viktig, menar Ann Heberlein.

Viktor Frankl menar att man sakta och varsamt måste hjälpa eftersom ingen har rätt att göra orätt, inte ens den som själv blivit utsatt för orätt. Man förstår varför, men det gör inte handlingen mera riktig.

Gränser är viktigt, en människas liv är viktigt. Om vi ser på Jesus så skiljer han på synden och syndaren. Oavsett vem det är som begår ett brott så måste gränser sättas. Jesu säger: Jag är vägen, sanningen och livet. Sanningen befriar och där sanningen är, där är Gud.

#Metoo är en bra början på något befriande och kan verkligen förändra om det också får påverka de instanser där den verkliga makten finns.

ANNONS