Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Catarina Svensson Brodén skriver veckans Mellan raderna. Bild: Per Landén
Catarina Svensson Brodén skriver veckans Mellan raderna. Bild: Per Landén

Catarina Svensson Brodén: Jag önskar alla studenter en friskare värld

Vi lever i avslutningstider. Det är så vackert att det nästan gör ont. Grönt och skirt som ackompanjeras med ljuvliga dofter av syren och liljekonvalj. Jasminbusken är sprickfärdig och väntar bara på att få spricka ut och visa världen vem den egentligen är.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Det är inte bara Jasmine som väntar, det är många underbara studenter som också väntat på att ta studenten och som nu klär sig i vitt och trycker studentmössan på huvudet mitt i denna overkliga tid vi just nu befinner oss i. Coronatid då inte hela familjen kan närvara vid utgången av studenternas jubel.

”Sjung om studentens lyckliga dag! Låtom oss fröjdas i ungdomens vår.

Än klappar hjärtan med friska slag och den ljusnande framtid är vår!”

Mer realistiskt var den populäraste låten med alla säkerhet: "Bira, bira, bira, bärs, bärs, bärs..." Om jag översätter det så vill de alltså ha fest. De har kämpat på med digitala arbeten, hård betygspress och ofta ensamma i detta. Sista tiden i skolan blev inte då man kunde bolla idéer med varandra och ha grupparbeten ute i det gröna. No chill. Nu vill de bara vara unga, färdiga med gymnasiet och på väg ut i livet. För nu börjar väl det riktiga livet?

Vi drömmer, hoppas och undrar i alla åldrar precis som ni: 'När börjar det riktiga livet'?

När jag tänker på detta ser jag en bok framför mig av Fredrik Lindström med titeln ”När börjar det riktiga livet?” Innebörden av det Fredrik skriver är att man utnyttjar transportsträckorna för att familjen skall få sin kvalitetstid. Kämpar förtvivlat för att hitta soffan som är ”vi” medan drömmarna finns kvar. Även efter gymnasietiden anstränger vi oss väldigt mycket för våra förväntningar och mål, vi drömmer, hoppas och undrar i alla åldrar precis som ni: ”När börjar det riktiga livet”?

Just i dag bjuder det riktiga livet som alltid på en portion av smärta. Världsläget är ju trots så mycket förbättringar ganska chockartat. Kollar vi på händelser i världen just nu, framför allt i USA så tror vi att tidningen är gammal, ända sen 1968! Maktmissbruk och rasism är som ogräs, tar sig fram överallt. Det finns inga ord kvar att kommentera, bara smärta.

Jag önskar er underbara ungdomar att ni skall få uppleva en friskare värld. En värld där ni alla kan vara er själva oavsett allt. Att ingen längre kommer tänka på hudfärg, kön, funktionshinder, sexuell läggning med mera. Att ni får vara de människor som Gud har skapat er till och blomma ut, precis som Jasmine. Den världen måste ni också kämpa för, den kommer inte av sig själv, men medan ni gör det kan ni ha med er denna psalm:

"Den blomstertid nu kommer, med lust och fägring stor.

Du nalkas ljuva sommar då gräs och grödas gror.

Med blid och livlig värma till allt som varit dött

Sig solens strålar närma och allt blir åter fött."

Trots att många ungdomar faktiskt inte har möjlighet att ta studenten medan andra presterat på gränsen så kommer det riktiga livet att fortsätta ge er förundran, precis som förut. För det riktiga livet är där ni är. Det kommer gå upp och ner precis som det alltid gjort och nånstans mellan kaffe latten och mackan så kan det ibland kännas dött och meningslöst. Men det är då solens strålar får värma och närma tills det blir gott att leva igen. Den Gud som skapat dig precis så som du är, den Gud är levande och varm och där finns alltid kärlek och kraft att hämta. Där finns det riktiga livet.

Jag önskar er alla lust och fägring stor! Kom ihåg – det aldrig är kört hur mörkt det än kan vara. Det riktiga livet är här med dig för du är vår framtid!

Med Guds hjälp kommer ni att föra denna världen framåt medan ni lever det absolut riktiga livet, så gott som det går. Gud välsigne er!