Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Pär Arkbro, pastor i Equmeniakyrkan, skriver veckans Mellan raderna. Bild: Ronny B Nilsson

Jag söker ett parti som inte styrs av rädsla för andra

"Sätter mig på trappan och knyter på mig löparskorna." Så började många av mina krönikor.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Sanningen är att jag inte springer lika mycket längre. Ändå gjorde jag mitt 27 eller 28 Kraftprovet i Trollhättan i somras. Lika otränad som förra året. Det gick långsamt men jag var ändå nöjd.

Som hjälp att röra på mig har jag stoppat musik i öronen, gospel med Kirk Franklin.

En text som har fastnat i mina tankar är ”Losing my religion”. Det är en stark text om hur kyrkan har utestängt människor och delat upp människor i hudfärg, sexualitet och ras och hur det amerikanska samhället gör det samma.

Kirk Franklin ber till Gud att han ska komma förbi det. Han tackar Gud att han nu slipper religiositeten och jag kan bara stämma in i hans rader och tänka att jag känner samma längtan och gör samma resa.

I valtider har också andra ord ringt i mina öron när partierna försöker locka mig att rösta på dem. Missförstå mig inte nu, men jag blir bekymrad när det talas om ”kristna värderingar” i några partier, men där tron på Gud inte är viktig eller som någon sa att det fina med kyrkan är ”den kristna gemenskapshetstanken”. Inte hjälper den tanken en människa i nöd.

Nu kanske du som har läst mina krönikor tänker att jag har slutat tro på Gud men så är det inte.

När jag fortsätter lyssna på Kirk Franklin ser jag hur han återvänder till källorna. Det han tar avstånd ifrån är religiositeten som vill begränsa och utöva makt över människor, som vill sätta gränser mellan oss.

Den källa han finner är relationen till Jesus Kristus som gestaltar Guds kärlek i sin egen död, i det mänskligt svaga, i våra brister. Men han möter också en Gud som vill ge liv till oss. I texten säger han hur han vill bli mer lik Jesus Kristus och i de raderna vill jag bara be med.

Nej, jag är inte intresserad av att vara religiös. Jag är inte intresserad av kristna värderingar. Jag är intresserad av en relation med Gud där mötet med Jesus Kristus får förändra mig. Ett möte som förändrar så att jag inte gör skillnad på människor. Jag ber till Gud att jag kan hjälpa andra människor att möta samma befrielse. Jag tackar Gud för att han öppnat mina ögon.

Men jag säger också som Kirk Franklin ”Pray for me”, be för mig att jag får upptäcka mer av sann relation till Gud så jag kan se mina medmänniskor med Guds kärleksfulla ögon. Jag behöver se sanningen om mitt liv, om mina brister, mina sår men också om det goda Gud gett mig. Jag behöver leva så att jag med mitt liv gör skillnad för andra människor.

Min tro är inte en hobby, en fritidssysselsättning utan en relation som förändrar mitt liv, varje dag. Jag tror den också kan förändra ditt liv och dina handlingar. Därför vill jag lära känna Jesus mer och jag vill lära känna mina medmänniskor.

Det valet i mitt liv kommer att påverka vad jag kommer att rösta på i höst. Jag kommer att söka efter det parti som inte styrs av rädsla för andra, som inte vill dela upp människor i olika grupper och som ger plats för den som är utsatt och svag och som inte ställer utsatta grupper mot varandra.

Jag ber till Gud att han ska hjälpa oss att finna vägen till ett samhälle där vi börjar se varandras utsatthet och börjar räcka ut händer till varandra.

Gud låt mig vara en del av det.