Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Catarina Svensson Brodén, komminister i Dalabergs församling, skriver veckans Mellan raderna.

Julens budskap är stort, heligt och starkt

Om vi vill vara nära julens kärna kanske vi skulle sätta oss bredvid den unga tiggerskan i kylan eller vara med de barn som likt Jesus tvingas på flykt.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Natten skall vika där ångest nu råder. Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram. Det är många som vandrar i mörkret just nu. Ångesten bryter fram under dessa dagar då många av oss känner oss utanför lyckomallen. Att vara ensam, sjuk, ha trassliga relationer eller ha sorg, vara övergiven och utan familj känns så mycket mer i dessa tider.

Medan vi dövar oss med konsumtion, mat och alkohol så blöder världen. Aleppo förblöder. Mellan reklamen och julbestyren drabbar oss dessa bilder vi inte kan ta in. Plötsligt blir Jesajas ord levande: ”Oket som tynger dem, stången på deras axlar, förtryckarens piska … bryter du sönder … Stöveln som bars i striden och manteln som fläckats av blod, en dag skall allt detta brännas, försvinna.” Det finns ett slut på ångesten. För att ett barn är oss fött och det är julens enkla och ofattbara budskap.

Genom honom kommer det bli helt. Mörkret skall ge sig för dig som har ångest just nu. Ljuset kommer bryta fram i ditt inre. Du kanske inte tror det när hela livet känns fullständigt omöjligt. Julens budskap är stort, heligt och starkt. Hur kunde det bli så här?

Jag håller med Camilla Lif som menar att det är märkligt hur Jesu födelse har förvandlats till en hyllning av kärnfamiljen. Kärn- familjen är ju relativt ny och växte sig stark på 1900-talet.

Den heliga familjens start var ingen lyckomall. Utifrån sett handlar det om en tonårsgraviditet. En Maria som kanske har mer gemensamt med någon av de rumänska tiggarflickorna du ibland kan se utanför köpcentrat. Gravid, hungrig och utsatt, långt hem- ifrån och ska snart föda. Utan socialt trygghetspaket. De fick helt enkelt inte plats någonstans. Josef var inte biologisk pappa till barnet, ogifta från början. Rädsla och utanförskap finns i atmosfären. Lägger vi då till att Herodes, en galen makthavare jagar dem, så att Jesus får börja sitt liv med att fly. Det blir helt omöjligt för mig att förstå vårt fokus på jul.

Kan det vara så att Gud, som kunde välja att födas precis var som helst, vid hovet, på Gran Canaria eller i templet,väljer att födas i ett stall vill säga något med detta?

Om vi vill vara nära julens kärna kanske vi skulle sätta oss bredvid den unga tiggerskan i kylan. Kanske skulle vi inte alls stänga in oss i våra hem med alla trendiga kuddar utan vara med de barn som likt Jesus tvingas på flykt.

Julevangeliet är för oss alla. Dagen är kommen, kärlek triumferar mitt i all ångest och avslag på uppehållstillstånd. Mitt i all längtan över hur jularna varit och hur de blev, över dem vi saknar och det vi ser. Mitt i all tomhet så finns det något i julen som vi behöver för att våga leva fullt ut. Det finns en kärlek som helar, som kommit till världen för att du och jag inte ska gå under utan räddas. Om du tycker alla relationer är trassliga så är Gud med dig i detta, Jesus började sitt liv väldigt trassligt. Gud vet. Julen är på riktigt!

Låt undret ske och ta in det heliga. Låt kärleken sakta få fylla dig.

En välsignad jul önskar jag dig!