Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Hakon Långström, präst i Svenska kyrkan, skriver veckans Mellan raderna.

Periodiska systemet visar på ordningen i skapelsen

I skolornas kemisalar brukar det hänga en stor tavla med tvåbokstavsförkortningar i rutor. Det kallas periodiska systemet och fyller i år 150 år. Tavlan visar alla kända grundämnen.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Ett sådant är ett ämne där alla atomer har samma antal protoner i kärnan. Kol är ett grundämne medan koldioxid inte är det, för det är bildat av grundämnena kol och syre.

Den som kom på hur man ska ordna grundämnena i ett system var den ryske kemisten Dimitri Medelejev. Han upptäckte att om han ställde upp dem efter atomnummer i kolumner och rader så hade vart sjunde ämne likartade egenskaper. Så är det med natrium och kalium. Likaså med koppar, silver och guld som står under varandra i systemet. Han publicerade sin tabell 1869.

Medelejev kände inte till alla de grundämnen vi idag har vetskap om, bara 63 av dem. Men han gjorde hål i sin tabell som sedan dess fyllts med upptäckta grundämnen! I dag innehåller systemet 118 erkända.

Alla dessa 118 finns dock inte i naturen. De tyngsta har man fått fram i laboratorier. De är radioaktiva och brukar bara existera i någon sekund innan de faller sönder.

När jag gick på Chalmers krävdes att vi skulle kunna rita upp periodiska systemet ur minnet utan andra hjälpmedel än papper och penna. Vi skulle ju kunna hamna på en öde ö och känna ett oavvisligt behov av systemet för vår existens. Hur klarade vi att lära oss det? Teknologer före oss hade kommit på ett suveränt minnesknep!

För raderna hade man gjort ramsor så knäppa att de var omöjliga att glömma. Till exempel: Kalle kallar, skulle Tilda vilja krama min feta ko nio kusliga sekunder? Det är kalium, calcium, scandium, titan, vanadium , krom, mangan, järn, kobolt, nickel, koppar och zink! Fortfarande, 50 år senare, tror jag mig om att kunna rita upp systemet med hjälp av dessa ramsor. (Men jag har ännu inte hamnat på någon öde ö.)

Periodiska systemet visar på vilken ordning som råder i skapelsen. Ateister tänker att detta är en slump. Gudstroende håller före att det beror på skaparens ordningssinne. Talet sju brukar för övrigt kallas Guds tal.

Har du tänkt på att den första skapelseberättelsen i Bibeln också handlar om att bringa ordning i kaos? Bibelns andra mening lyder: och jorden var öde och tom. De tre sista orden heter på grundspråket hebreiska toho wa woho. Tyskarna har lånat in orden som uttryck för kaos.

Gud ger vattnet sina platser, torra land sina. Växter och djur skapas i sina ordningar. Sist skapas människan som väl dessvärre efter syndafallet har en tendens att skapa kaos. Men också ordning! Som Mendelejev.

För övrigt är Sverige ovanligt rikligt företrätt bland grundämnenas namn. En hel rad av dem upptäcktes i Ytterby gruva i Roslagen, tvärs över vattnet från där jag nu sitter och skriver. De fick namn efter gruvan: ytterbium, yttrium, terbium och erbium. Vi har också skandium och nobelium.

En plansch med periodiska systemet är både spännande och vilsam att vila ögonen på – i varje fall för en gammal kemist!