Alla ungdomar går igenom det oavsett vart man bor. Man vill komma utanför sin stads gränser. Man vill uppleva något nytt, träffa nya människor eller bara ta en dag bortom skylten som är skriven med stora bokstäver, ”Uddevalla”. Men har ungdomarna i vår stad den möjligheten?
”Det blir vad man gör det till”, är ett uttryck jag själv har hört ofta. Ibland måste man anpassa sig till kollektivtrafiken i Uddevalla oavsett vilka brister den har. Men när det inte ens finns en regelbunden tågförbindelse till Göteborg från Uddevalla central blir det där uttrycket ett surt äpple att bita i. Är man fast här?
Drygt tre mil härifrån ligger Trollhättan. Därifrån erbjuds åtminstone ett tåg i timmen som går direkt till Göteborgs central. Avståndet mellan Trollhättan och Göteborg är bara lite kortare än avståndet mellan Uddevalla och Göteborg.
Ibland vill man inte anpassa sig. Ibland skulle man faktiskt uppskatta ett tåg som gick direkt till nästa station, utan något byte eller en ersättning av buss.
Kollektivtrafiken finns ju för att samhällen ska hållas samman.
Så, jag ställer mig frågan, är det inte på tiden att vi lägger ett extra fokus på kollektivtrafiken i Uddevalla? Kanske är det nu Uddevalla ska fokusera på sina ungdomar? Ge oss möjligheterna att få välja själva vart vi vill ta vägen.
Oftast ignorerar man såna här frågor och placerar dem i en låda som man sedan glömmer längst upp i ett alldeles för högt skåp. Nu anser jag, tillsammans med många av Uddevallas ungdomar, att vi ska ta ner den där lådan.
Kollektivtrafiken finns ju för att samhällen ska hållas samman. Men om det inte finns potentiella alternativ för invånare så bryts mindre städer som vår egen till sist ner. Vi måste ha olika alternativ, utvägar och chanser. Det ligger en viss trygghet i tanken att man ska ha en rad olika alternativ inom kollektivtrafiken. Tyvärr är inte den tryggheten ännu uppnådd för oss här i Uddevalla.
Givetvis finns det bussar som går regelbundet. Det alternativet har vi ju. Men det alternativet gäller endast inom Uddevalla. Det vill säga att bussarna stannar vid Kampenhof för att köra till sin slutstation, Torp.
Men vi vill komma utanför ramarna. Utanför gränsen. Det finns en värld bortom Uddevalla och vi ungdomar är mer än glada att kunna få upptäcka den. Men då återkommer vi till hur det ser ut i dag, att dessa alternativ ännu inte finns.
