Enligt skolinspektionen känner var femte elev sig otrygg i grundskolan. Det finns många faktorer som leder till detta. Stök, våld, kränkningar - alla dessa kan leda till att eleverna hamnar efter i sina studier. Det finns ingen ro i klassrummen längre.
Detta är faktorer som även sträcker sig längre än grundskolan. Till och med jag som elev på gymnasiet känner påfrestningarna från otryggheten i skolan, som har växt sig allt starkare under de senaste åren.
Så, hur hjälper det då att regeringen vill satsa på nya projekt för skolan?
Man kan ju anse att det bästa vore att damma rent mattan som redan är så smutsig att originalfärgerna inte ens syns längre. Men med de nya satsningarna från regeringen kommer man endast försöka att slänga på nya färger på mattan. Måla över allt det smutsiga och ignorera vad som gömmer sig i botten. Hur länge till ska eleverna orka med det här?
Det finns alltid mer än bara en elev på skolan som bryts ned och medger sig känna sig stressad. Man är utsliten – och trots det har man fortfarande uppgifter som släpar efter. Man känner sig så uppgiven att man helt enkelt kan förklara sig själv som eleven som skolan helt enkelt glömde. Och det är ju inte längre en känsla, utan verkligheten. Otryggheten, stökigheter och våldet har ju spridit sig i skolorna. Så jag ställer frågan, har skolorna glömt bort sina elever?
De nya satsningarna, som dels är till för att bekämpa antisemitism, kommer ju gå i stöpet om dem införs utan att man försöker att reda ut vad som redan pågår. Med tanke på att kränkningar och våld har ökat i skolan ser det inte så verkligt ut att de nya satsningarna lär bekämpa vare sig antisemitismen eller någon annan form av rasism. Man bör helt enkelt ta tag i rasismen, studieproblemen, bristen på ledarskap och osäkerheter som redan finns på svenska skolor.
För mattan finns ju kvar. Mattan som en gång låg så prydligt med sina färgstarka och exemplariska färger och mönster. Nu är matten till hälften förstörd. Mönstret syns inte längre på grund av allt damm och smuts. Mattan är Sveriges skolor och nu vill regeringen måla över det slitna. Genom att måla över den växer sig möjligheten att mattan snart förstörs helt och hållet, och så våra skolor. Om vi ignorerar problematiken som redan finns i skolan så fortsätter vi med för mycket snack och för lite verkstad, ska vi låta otryggheten sluka oss helt?
