”På min tid gick vi tre mil till och från skolan och hade bara en smörgås med oss”
”På min tid gick vi tre mil till och från skolan och hade bara en smörgås med oss” Bild: Fredrik Sandberg TT

Simone Olofsson: Tanken om referens och relevans intresserar mig

”Om alla kompisar har ny mobil eller käkar pizza varje fredag, då upplevs en fattigdom om du saknar det”, skriver Bohusläningens krönikör Simone Olofsson.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

”Vem fa-an tror du att du är, Bullit?” Min favoritreplik när det gäller filmer. När frågan kommer från yngre personer har vi inte samma referens. Jag menar Bullit är från 1968 och Mannen från Mallorca -84. Idag när folk födda på 2000-talet redan är i 20-årsåldern, är min filmreplik inte relevant. Våra referenser går inte ihop.

Tanken om referens och relevans intresserar mig. Ta debatten om att barn kan äta havregryn. Jag hörde en intervju där den krönikören menade att det hon ville visa var att orden ”svälter” och ”fattig” är felanvända idag. Hennes krönika gjorde mig riktigt arg. Vad har hon för referens och hur är den relevant? Hon är född 1970, hur är hennes erfarenhet för 50 år sedan relevant idag?

ANNONS

I spåren följde också medelklasskvinnor som generöst sa ”jag har bra recept på billig mat att dela med mig av”. Andra annonserade att det minsann är gratis föda i skog och mark. Debatten gjorde mig så upprörd, arg och ledsen. Jag såg en debatt som var nära avhumanisering. Folk löste problem åt andra, med sig själva som referens och trodde det var relevant. Ingenstans under den tid efterdyningarna fortgick kunde jag läsa eller höra något om barnets perspektiv. Det var väl ändå en fråga om barnens situation som lyfts, helt utan barnperspektiv.

Det finns alltid de i en debatt som tar sig själv som exempel. På min tid gick vi tre mil till och från skolan och hade bara en smörgås med oss, helst är det efterkrigstid och snöstorm också. För att på något vis göra barnen idag, ja vadå? Bortskämda? Referens och relevans, vi måste verkligen se till att det hänger ihop när vi använder dem eller hör något berättas.

Jag är övertygad om att alla är glada över det vi erbjuder barn idag. De å andra sidan, vet inget annat än förskola och skola med lunch, och fritidsaktiviteter. Inget de bett om, de föds in i det. Generationer innan oss har kämpat för det. Så hur ska barnen kunna ha andra referenser än det de är födda in i? Om alla kompisar har ny mobil, käkar pizza varje fredag och har förälder med bil som kör till fritidsaktivitet. Då upplevs en fattigdom om du saknar det.

ANNONS

Vi vuxna med andra referenser kan aldrig sätta oss in i det, vi är inte relevanta. Annat som fått mig att fundera på referens och relevans är bidragstak. Inget nytt under solen, förutom då att det nyss var en presskonferens om just detta. Man ska inte kunna få bidrag över en viss gräns, inte stapla dem på varandra. Jag väntade så på journalisters motfrågor, grävande och ifrågasättande.

Faktum är att så är det ju redan idag. Går du på socialbidrag har de full koll på ditt konto och till och med om det går in pengar, som t.ex en födelsedagspresent, så räknas den sedan som inkomst och bidragsdelen minskas. Så vad var referensen och vad har den för relevans? Ungefär som när man skall införa språkkrav i kommunen, det finns redan. Jag har undrat så vad i förändringen kommer att bestå. I tider då vi ständigt påminns om att vara källkritiska skulle jag därför vilja slå ett slag för referens och relevans. Det är ack så viktigt om du vill förstå samtiden.

ANNONS