Det första jag gjorde var att stänga av kaffebryggaren på morgonen, ni vet när jag slagit upp första muggen kaffe. I vanliga fall står bryggaren på, till andra muggen. Jag bytte ut förlängningssladdar till sådana utan vippkontakt, skippade standby helt och tvättar mitt på dagen på helgen.
Det är svårare på Folkets hus. De senaste tio åren har vi ägnat oss åt att systematiskt minska energiförbrukningen. Bytt ut alla armaturer till led, sett över ventilationen, installerat sensorer och skymningsrelä för belysning. Vi har fjärrvärme som ständigt ses över och vi har, känner vi, koll på läget. Det finns alltid mer att göra men det är marginellt. Vi kan inte ändra våra tider för användning av el. Lunch serveras mitt på dagen och då måste vi använda köket från tidig morgon. Vi vill skämma bort våra gäster med nybakat bröd, doften sprider sig i trapphuset lagom till att de ska ha sin förmiddagsfika.
2018, när Uddevalla energi invigde sin solcellspark, hörde vi av oss och erbjöd yta till en anläggning, mitt i stan. Folkets hus har platt tak och vi skulle åtgärda en stor gavel som också vetter åt söder. Använd oss, sa vi. Vi förstår att det kommer kosta, men om vi gör det som ett samarbete är det en vinst för båda. Det blev kalla handen. Ingen skugga må falla över det beslutet, med detta vill jag mer belysa att vi har försökt, vi har tänkt.
LÄS MER:Folkets hus i Uddevalla hotas av höga elpriser: ”Mår skitdåligt”
Men nu, jag vet mig ingen levandes råd. ”Var det så här det skulle sluta?” tänker jag dramatiskt. Det är lätt att bli dramatisk när en hel verksamhet med anställda, hyresgäster, kultur och föreningsliv hänger på ens axlar. Vad som händer? Vårt avtal på elen löper ut. Folkets hus är en aktör som är om sig och kring sig så vi har haft ett bundet pris, avtalet har löpt på tre år och nu går det ut. Från årsskiftet är vi plötsligt en av alla verksamheter som riskerar att gå under på grund av elpriskrisen. Det finns risk att kostnaden ökar femfallt – INGEN kan ha budget eller förberedelser för det.
Ha is i magen, det kommer stöd, regeringen har lovat, säger folk, annars går hela Sverige i konkurs. Stöd, ja, det vore välkommet. Men till vem kommer stöd?! Minns med fasa pandemin där det var de största företagen med mest i aktieutdelning som kammade hem stöden. Civilsamhället stod sig slätt.
Jag har i en tidigare krönika stolt beskrivit hur Folkets hus klarat både pandemin och en brand. Vi har dragit ner och kavlat upp ärmarna och arbetat ännu hårdare. Nu har vi precis börjat anställa och bygga den nya organisationen. Men faktum är att just nu riskerar stora delar av Sveriges kulturarv att gå förlorat. Det vi liksom många andra föreningar saknar är ekonomiska muskler.
LÄS MER:Rusande elpriser oroar Uddevallas föreningar inför vintern
Föreningar uträttar stordåd! Driver idrottsanläggningar, hus för konst, dans och teater, bygdegårdar, hembygdsföreningar, museum med mera. Vi är arbetsgivare, vi är mötesplatser och vi bidrar till ett bättre samhälle. Vi bevarar kulturhistoria. Nu går vi alla på knäna, som att se ättestupan närma sig i rask fart.
Vad är en vinter i Uddevalla utan bastu och våfflor vid Bjursjöstugan? Vad är en sommar utan bygdegårdar och hembygdsföreningar? Och vad är Uddevalla centrum utan det kulturutbud, den mötesplats och det nav för föreningsliv som Folkets hus är? Inför 2023 är det dags att planera för vårt 120-årsjubileum, jag önskar att det kändes självklart!
