Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Jarl Fransson i Hunnebostrand är flygteknikern som blev yrkesfiskare. Foto: Terje W Fredh

Han bytte datorn mot trålen

Efter många års arbete med flyg och datateknik fattade Jarl Fransson i Hunnebostrand ett radikalt beslut. Han ville göra något helt annat. Han blev fiskare. Han gick på fiskarskola och tog skepparexamen. Med LL 237 Avena fiskar han nu havskräftor

Han är Hunnebostrandspojke och fick tidigt inblick i fisket eftersom hans pappa hade skutor och fiskebåt. Pappan ville dock inte att sonen skulle satsa på fiske.

Som liten fick han ändå vara med på båten ibland. När han var sju år gammal stod han på en drickback och styrde.

Vid 17 års ålder blev han antagen till Flygvapnets teletekniska skola i Västerås. Utbildningen tog tre år och därefter arbetade han vid Flygvapnets televerkstad i Göteborg. 

Många resor

Han gick sedan över till det internationella företaget Burroughs som arbetade med stöd och underhåll av datateknik. Företaget fanns på olika håll i världen, vilket innebar många resor utomlands för att uppdatera kunskaperna. Med bas i Göteborg och senare i Stenungsund ansvarade han för service till kunderna i Västsverige.

– Vi reste ut när våra kunder behövde hjälp. Det kunde bli snabbutryckningar och jobbet var mycket påfrestande. Jag började fundera på att jobba med något annat.

Köpte egen båt

Jarl Fransson avlade skepparexamen för fiskebåt och gick den fiskarskola som fanns i Kungshamn 1986. En av lärarna var yrkesfiskaren Karl-Axel Brorsson. Skolans övningsbåt var Asta, i dag ett veteranfartyg.

Under ett besök på Musö såg han en fiskebåt som var under byggnad hos Evald Andersson. Han köpte den och gör nu 100 fiskedagar om året med den. Namnet blev Avena efter en av pappans båtar.

– Loggboken är viktigt för fiskarna, som i dag är mer övervakade än andra svenska yrkesgrupper. Trots att antalet fiskare kraftigt har minskat är den svenska kontrollapparaten lika stor.

När båtarna ska gå ut måste de ringa Fiskeriverket och anmäla när och var de fiskar, hur mycket de fiskar och när de kommer tillbaka.

Fiskarens vardag

Jarl Fransson stiger under den ljusa årstiden upp klockan 01.00 lämnar Hunnebostrand kl 01.30. Med sig har han två knäckebrödssmörgåsar med tjocka lager av smör och ost.

Det är cirka en timmes gång till fiskeplatsen. Han fiskar tre till fyra timmar. När han lämnar styrhytten ser han instrumentet som visar djup och botten genom ett fönster.

Han fiskar ensam och måste hela tiden vara vaksam så att trålen inte fastnar i något.

– Nyligen var jag med om att en stor sten slet av ena stroppen som styr trålen. Jag redde dock ut situationen och tog mig till Smögen där man reparerade det som gått sönder.

På morgonen ligger han utanför hamnen och sorterar sin fångst. Trålen har rist, som gallrar bort de undermåliga kräftorna. En del följer ändå med upp men kastas tillbaks i sjön.

Fångsten lyfts upp på kajen och transporteras med bil till Smögens fiskauktion. Sedan blir det frukost bestående av bacon och ägg. Båten och redskapen ska ses över innan det är dags för en rejäl middagslur ombord.

– Tidigare gjorde jag två hal per dag men nu har jag trappat ner till ett.

Torsken försvann

Jarl Fransson berättar om hur torsken försvann längs Bohuskusten.

– Det började uppe vid norska gränsen och sedan minskade torsken etappvis ner till Tjörn i söder.

– Åtgärder sattes in alldeles för sent. Sex år efter att fisken försvunnit införde myndigheterna sorteringsristar. Det är tveksamt om dessa har någon större effekt.

För att kunna klara trålfiske ensam måste den tekniska utrustningen vara av högsta klass. I den lilla styrhytten på Avena blickar sju tv-skärmar ner på Jarl när han styr. Varje skärm ger information angående resa och fångst.  

Vid tidigare isvintrar har han fiskat sill med Kungshamnbåten Pater Noster. Under årets isvinter fiskade han inte på två månader.

– När jag sedan gick ut första gången trodde jag på bra fångst men blev besviken. Det tog flera veckor innan jag fick normala fångster. Varför det blev så vet ingen. Det finns massor av frågor angående fiske och hav som vi aldrig får något svar på .

Nu blir Jarl pensionär men håller sig i god form genom rätt mat och motion. Och han fortsätter att fiska.