Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Ted Rosvall vet hur man hittar nya spår efter släktingar i USA. Bild: Mikael Ljungström

Hitta den försvunna emigranten med internet

Sökandet efter en försvunnen släkting kan vara ett riktigt detektivarbete. Särskilt om personen är försvunnen i Förenta staterna för över hundra år sedan. Men släktforskaren Ted Rosvall har många tips på om hur man i dag från den här sidan av Atlanten med hjälp av internet kan leta fram dem som "försvunnit".

När breven från emigrerade släktingar slutat komma till det gamla landet och emigrantens livsbana har placerat hen på annan plats i tillvaron än det var tänkt, kan det ha varit svårt att återknyta de gamla släktbanden. På museet berättar Ted Rosvall på lördag om mannen som efter utvandringen försvann, hämtat från ett livsöde av de totalt 1,5 miljonerna människor som lämnade Sverige från mitten av 1800-talet till 1920.

– Det är en person som jag försökt följa och sökandet efter ledtrådar. Det är en spännande jakt på honom, berättar Ted Rosvall som tidigare gett ut boken Emigrantforskning på nätet och baserar sin föreläsning på den med tips och råd.

Släktforskare och internet, är det två oförenliga ting?

– Nej, tvärtom, en fusion! Tidigare fick vi gå till landsarkivet och titta i gamla böcker. Nu finns mycket primärt material på nätet, det är en revolution för oss forskare. Nu kan vi sitta hemma och söka i databaser, det gör livet gladare för oss. Internet är en självklarhet, säger Ted Rosvall, medveten om att många släktforskare börjar senare i livet när det finns tid.

Ted Rosvall, som förutom att ha författat några böcker i ämnet släktforskning även har medverkat i några säsonger av Vem tror du att du är i SVT, började själv släktforska som 10-åring, det vill säga för 57 år sedan. Under en period var han även ordförande för Sveriges släktforskare.

Föreningsarkivet tar han hjälp av ibland, tacksam över det arkiv över personers liv som det ibland utgör. Föreningsarkivet kan ge en fördjupad bild över en släktings liv.

– Många släktforskare kommer hit och kollar gamla tidningar som vi har förvarade, bland annat Bohusläningen, säger Linda Ohlsson, arkivarie på Föreningsarkivet.

– Då vill man kanske läsa dödsrunor eller artiklar om någon släkting dött i till exempel en olycka. Dödsrunorna var mer utförliga förut, om hur personen levde, om den var politiskt aktiv. Det kan sedan leda in i vårt arkiv om personen varit verksam inom fack- eller nykterhetsförening, säger Linda Ohlsson som tillägger att tillsammans med museet tillhandahåller man en släktforskardator